Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19.
Herbartianismen i Sverige.
Uti första häftet af tidskriften Verdandi för i år har den
talangfulla författarinna, som signerar sina artiklar med märket
framlagt de reformtankar, som äro gemensamma för
henne och tidskriften Verdandi å ena sidan samt de tyska
herbartianerna å den andra. Dessa reformtankar sammanfattas
sålunda:
>Undervisningen skall vara uppfostrande.
Den blir detta, så vida läljungen drifves att inhämta
kunskaper af intresse och icke på grund af nyttighetshänsyn.
Det bestämmande vid urvalet af kunskapsmaterialet skall
vara dettas psykologiska afpassning efter barnasjälens
utveckling på hvarje särskildt stadium; i detta fall är barnets större
eller mindre intresse oftast, så vidt det är äktn, ej sekundärt
intresse, en säker vägledning.
Barnet måste i smått genomgå samma utveckling som
mänskligheten i stort: innan det kan lära känna nutiden med
dess rika skiftande, komplicerade kulturföreteelser, måste det i
tur och ordning hafva lärt känna de föregående kulturstadierna,
därvid utgående från det enklaste.
Som följd häraf uppskjutes den egentliga historien, och
under de första skolåren gör barnet bekantskap med sagor, med
forntidshi8torien, så väl den bibliska som den profana, samt
med Robinson.
Vetandet skall icke meddelas i lösryckta, osammanhängande
stycken utan i stora sammanhängande massor.
Man bör icke tidigt meddela sådant vetande som den
astronomiska geografien, ty däraf uppkommer endast en
skenkunskap. 1 allmänhet kan man säga, att ett för tidigt inlärande
af vissa svårfattliga sanningar är skadligt, och man bör därför
afstå därifrån äfven med fara att därigenom råka i strid med
det vedertagna bruket.
Talet om den formella bildning, som skulle meddelas
genom språkundervisningen, och som skulle underlätta inhämtan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
