Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det af allt annat vetande, är en fabel. Det finns i själfva verket
lika många arter af formell bildning, som det finns olika
områden för andlig verksamhet. De klassiska språken skola
studeras uteslutande för litteraturens skull.
Vid religionsstudiet böra barnen fördjupa sig i källan,
själfva bibeln.
Folkskolan bör vara bottenskola.»
Anledningen till detta uttalande är Jena-professorn W.
Reins föreläsningsserie här i Stockholm i början af detta år.
I det intresse, hvarmed prof. Reins föreläsningar här åhördes,
ser förf. en ljusning och hemställer, om hon därpå vågar
grunda hoppet, att de grundsatser, som här ofvan anförts, förr
eller senare skola komma att tillämpas i våra olika skolor.
# *
*
I ofvanstående program återfinna vi ett och annat af det
gamla ovedersägliga, som hvarje mera betydande pedagog hela
historien igenom framhållit. Detta önska vi af allt hjärta stor
framgång. Men där möta vi ock mer eller mindre tydligt det,
som utgör den herbartska skolans privategendom: -
historischen Stufen, d. ä. de med kulturhistorien till förebild
uppkonstruerade grader eller pensa, i hvilka kunskapsmaterialet
skall meddelas, och die formalen , d. ä. de fem särskilda
steg eller grepp, som man enligt herbartianernas åsikt vid
hvarje lektion, ämnet må vara hvilket som helst, har att tago,
om ett lyckligt resultat skall nås.
Författarinnan har nog, sotn man gärna ville hoppas, ett
och annat att anmärka mot herbartianismen, men hon är dock
öfvertygad, att denna riktning i sina hufvuddrag har framtiden
för sig. Sedan vi varit i tillfälle att studera denna rörelse, ej
blott teoretiskt utan äfven sådan den tager sig ut i skollifvet,
äro vi öfvertygade om motsatsen. Skolan berömmer sig att
vara den enda, som bygger sin pedagogik på vetenskapliga
grunder. Men huru det är med den berömmelsen, har bland
andra äfven denna tidskrift uppvisat. Docenten Frans v. Schéele
ådagalägger nämligen i 3:e häftet för år 1893 till full evidens,
synes det oss, att den herbartska skolans pedagogik
ingalunda kan härled as ur mästaren Herbarts psykologiska åsikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 16:46:14 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tidsfolkun/14/0112.html
