- Project Runeberg -  Tidskrift för folkundervisningen / Årgång 14 (1895) /
135

(1882-1920)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

en inskrift å en sten eller dylikt eller någon vida mindre betydande
foralämning. Att man i våra dagar med ett förvånande lättsinne
är färdig att pvisgifva bibelns auktoritet i jämförelse med den
minsta obetydlighet, är en sorgligt känd sak. Sin tro på bibeln
utbyter en och annan i våra dagar med förunderlig lätthet mot
tro på den frivola bibelkritiken och utgifver sedan i sin
naivitet denna tro för att vara verklig vetenskap, ehuru den icke
är något annat än auktoritetstro, öfvergifver en auktoritetstro,
denna, som genom sekler ledt evighetsvandrare till ett lyckligt
mål, och antager en annan, en ny och opröfvad. För bibeln
är ingen fara. Den har uthärdat mången storm, sådan so.m
denna, och står ännu ined fasta rötter i de kristtrognas hjärtan.
Men när så många stormar gått öfver den nya auktoriteten,
skall man helt visst förgäfves fråga efter dess spår, och då, om
ej förr, skall det vara klart, hvilken tro som varit den bästa.

* *

*



Återstår nu att säga några ord om vetandets och trons
förhållande till hvarandra. Detta förhållande är sådant, att tron
går före vetandet, icke tvärt om. De finnas dock, hvilka
nödvändigt vilja hafva det på annat sätt, de vilja gå en annan väg:
först förstå och sedan tro. Men på den vägen kommer man ej
fram. Vetandet är, som vi sett, en klarare uppfattning än tron.
Alltså skulle vi nödgas skaffa oss en klarare insikt för att kunna
vinna en dunklare angående samma sak. Så är det icke. Det
förhåller sig alldeles tvärt om: först den dunklare, sedan den
klarare; först tro, sedan vetande. Att säga, att man tror det, som
man vet, det är missbruk af ord: hvad man vet, behöfver man
ej tro, och att säga, att man icke tror någonting, som man icke
vet, det är att tillstå, att man icke tror någonting alls. Nej,
här gäller för visso regeln: tro för att förstå, ej förstå för att
tro, och detta lika mycket, ehvad trons innehåll är timligt eller
evigt, yttre eller inre.

Lika afgjordt är, att tron icke uppväxer ur tviflet; ur tvifvel
växer hvarken tro eller vetande, ty där finns ingen grund, vare
sig för det ena eller andra. Att tron icke växer ur tviflets rot,
är ju själfklart, ty tro och tvifvel äro motsatser. Men huru är
det med vetandet? Ja, huru? Icke var det väl tvifvel, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:46:14 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidsfolkun/14/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free