Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pfalz. I pedagogiska tidskrifter och föreningar har mycket skrifvits
och talats rörande de nämnda männens sträfvanden. Därunder
hafva de nya åsikterna rönt både bifall och motsägelse. Klart
är, att jag följt rörelsen med uppmärksamhet och särskildt i min
tidskrift, Pädagogium, däråt ägnat tillbörligt afseende. I denna
tidskrift hafva å ena sidan dugande fackmän redogjort för de
nämnda reformatorernas idéer samt afgifvit sakkunniga omdömen
därom; å den andra hafva bärarne af dessa idéer därstädes själfva
framställt och försvarat sina åsikter.
I allmänhet utgå de nämnda metodikerna från A.
Hum-boldts och E. A. Rossmässlers åsikter, enligt hvilka man i
naturkunnighet skall lära att betrakta jorden som ett organiskt helt,
hvars delar äro beroende af hvarandra, eller att naturen är ett
helt, som sättes i rörelse och får sitt lif genom inre krafter.
Därför bör man enligt Junge sträfva efter en klar,
stämningsfull uppfattning af det enhetliga lifvet i naturen, och för detta
ändamål bör man iakttaga — t. ex. i bydiket — lifsgemenskaper
och i desamma lära känna och taga tillbörlig hänsyn till
naturindividernas förhållanden till och mot hvarandra, på det att
lagenligheten, som afspeglar sig i så väl det hela som i de enskilda
delarna, må för barnen framstå klar och tydlig. Häruti instämma
äfven Kiessling och Pfalz, hvilka dock lägga hufvudvikten på
sinnets bildning, på den sedliga karakterens och religiositetens
utveckling.
Allmänt erkännes, att de nämnda reformatorerna hafva
nedlagt stora förtjänster med hänsyn till undervisningen i
naturkunnighet genom framhållande af de i vida områden rådande
bristerna däruti äfvensom genom gifvande af erkännansvärda råd
till förbättrande af densamma. Med anslutning till Liiben hade
nämligen många lärare nästan uteslutande sysselsatt sig med
be-skrifningar och därigenom kommit att alltför tidigt och i för
stor utsträckning gifva rum åt systematiken. På detta sätt hade
undervisningen blifvit ytlig, fragmentarisk, torr och tråkig.
Däremot hade Junge, Kiessling och Pfalz kraftigt betonat och
ingående behandlat det naturhistoriska momentet, d. v. s.
naturföremålens utveckling, deras förhållanden till hvarandra och till
människan. Deras metod är öfvervägande syntetisk, under det
att det förfaringssätt, som af dem bekämpades, var nästan
uteslutande analytiskt. Det måste ock erkännas, att de här ifråga-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
