Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vi erinrade här ofvan om Melanktons ord, att »kunskap
är en välsignelse men okunnighet en förbannelse». Mycken vikt
ligger dock på att den kunskap, som meddelas, är af rätta slaget,
liksom också därpå, att den meddelas och inhämtas på det rätta
sättet. Utan detta är kunskap ingen välsignelse. Det finns en
kunskap, som uppblåser (1 Kor. 8: 1). Denna är ingen
välsignelse. Men så är den också parad med stor# okunnighet i
afseende på lifvets högsta frågor, okunnighet om det, som framför
allt annat är värdt att veta, okunnighet om Gud, hans heliga
kraf och hans eviga kärlek, okunnighet om den egna personen,
om kunskapernas obetydlighet, förmågans ringhet, viljans
svaghet, lefvernets brist, det gångna lifvets skuld, det kommandes
vansklighet och ansvar. Det är inblicken i dessa stycken, som
skall helga menniskans väsen och, så att säga, adla hennes
kunskap. När detta adelsmärke saknas, då är kunskapen enligt det
gamla ordspråket »svärd i en dåres hand».
Då jag för någon tid sedan besökte en skola, förelåg enligt
läsordningen först räkning med de båda närvarande klasserna.
Emellertid hemställde läraren, om jag önskade något annat. Då
jag nekande besvarade denna vänliga fråga, fortfor han: »Ja, jag
är icke beredd att hålla någon lektion; men om jag får
undervisa som vanligt, så» — — —. Naturligtvis bad jag honom
undervisa som vanligt. Men sedan dess har jag tagit mig för
att fråga flera lärare och lärarinnor, om de veta någon skillnad
mellan »att hålla lektion» och »undervisa som vanligt», och har
då erhållit upplysningar, som i detta sammanhang icke sakna
sitt intresse. Så har man sagt mig, att en mycket vanlig version
af nämnda motsättning lyder så: »Här är icke fråga om att hålla
lektion, här gäller det att lära barnen något», och åter en annan:
»Det tror jag det, om man finge hålla lektioner, men här måste
man plugga.»
»Hålla lektioner- är således en term, som brukas i minst två
betydelser. I den enas mun är denna term uttryck för något
förvändt, för en ändamålslös exercis med ord. Såsom motsats
därtill yrkas då, att barnen skola låra sig någonting. I den
andres mun betecknar uttrycket »hålla lektion» en
förstånds-odlande och hjärtevärmande undervisning. Såsom motsats
därtill ställes en brådskande språngmarsch fram öfver kunskapernas
stora täflingsfält, hvarvid det icke är fråga om något annat än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
