Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det meddelade genom teckningar. Efter lektionen följer en skriftlig
tillämpning af densamma, så snart ämnet gifver anledning därtill.
Denna tillämpning består i de lägre klasserna i afskrifvande af den
sammanfattning af lektionen, som läraren under dess gång antecknat
på svarta taflan, och i de högre klasserna i en skriftlig återgifning
af lektionen med ledning af det schema, läraren uppskrifvit.
Dessa båda omständigheter, den svarta taflans flitiga användande
och de skriftliga arbetenas talrika förekomst, synas vara två stora
förtjänster, som borde mera allmänt beaktas och tagas till föredömen
i vår undervisning, den förra på grund af den större åskådlighet,
som kan åstadkommas, den senare på grund af den större
själfverk-samhet, som kan framkallas hos lärjungarne, båda på grund af den
fördel för inpräglandet och inskärpandet af det meddelade, som vinnes.
Den användning af planscher, som mer och mer vunnit insteg i vår
undervisning, medför otvifvelaktigt stora fördelat*, men den kan också
föranleda en viss själslättja hos barnen, i det att deras fantasi får
vara alltför litet själfverksam, under det att lärarens teckningar på
svarta taflan, som uppstå under barnens ögon, kräfva ett medverkande
tanke- och fantasi arbete. Muntlig sammanfattning är visserligen god
för inskärpande af det väsentliga läroinnehållet, men den skriftliga
förstärker hörselbilden genom en synbild och ökar så väl åskådligheten
som noggrannheten. Egenskapen hos skriftliga arbeten att ej blott
verka formellt utvecklande på barnen utan äfven göra det meddelade
till deras andliga egendom har nog beaktats i våra skolor, men den
praktiska tillämpningen erhåller sällan det utförande, som motsvarar
sakens vikt.
Beträffande de läroämnen, vid hvilka undervisningen synts mig
förete något särskildt anmärkningsvärdt, tillåter jag mig anföra några
iakttagelser från mina besök i franska folkskolor. Härvid får jag
anmärka, att de folkskolor, som jag besökt, samtliga med undantag af
en skolgrupp i Paris varit öfningsskolor förenade med
utbildnings-anstalterna för blifvande lärare och lärarinnor, men jag tror mig
kunna påstå, att dessa öfningsskolor i allt väsentligt liknade vanliga
folkskolor.
Moralundervisning har trädt i stället för den
religionsundervisning, som genom lagen af år 1882 uteslöts från de franska
folkskolorna. Ändamålet med densamma är att lära barnen känna de
mänskliga plikterna. I moderskolan och i de lägre afdelningarna af
folkskolan består undervisningen i berättandet eller läsandet af små
historier m. m., som innehålla en moralisk lärdom, och i samtal
därom med barnen. Man önskar, att lärarne därvid skola söka att tala
till barnens hjärtan. 1 de högre klasserna gör man plikterna till
föremål för dogmatisk framställning och beaktar därvid déls barnets
plikter mot sig själf, mot andra och mot Gud, dels i högre kursen
företrädesvis samfundsmoralen. Plikterna mot Gud intaga naturligtvis
en mycket obetydlig plats i undervisningen, då läraren ej får tala om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
