Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För att lättare erhålla en öfversikt af ett skolbarns fortskridande
utveckling har man från och med år 1883 infört den ordningen, att
hvarje barn skall hafva en särskild bok, i hvilken det hvarje månad
inför en dags alla skriftliga arbeten. Denna »månadsbok» (cahier de
devoirs mensuels), försedd med lärarens rättelser och betyg, stannar i
skolan och gifver tillfälle så väl åt lärare och inspektörer som åt
eleven själf att bedöma de framsteg, som under skoltiden skett. Boken
skall på därom framställd begäran äfven uppvisas för barnets
föräldrar. En annan bok, som begagnas i somliga skolor, är »tur-boken»
(cahier de roulement), i hvilken ett barn om dagen inför sina
skriftliga arbeten. Denna gifver således en lätt öfverskådlig bild af hela
klassens ståndpunkt.
Bekant sedan gammalt är, att i franska skolor lärjungarne eggas
till täflan med hvarandra. Huru denna täflan (émulation) är satt i
system för folkskolorna, skall i korthet nämnas.
Först bör då det slag af täflingar omtalas, som kallas
»kompositioner». Dessa äro muntliga och skriftliga pröfningar. Klassläraren
anställer sådana hvarje vecka, och skolans direktör kontrollerar genom
sådana minst en gång hvar tredje månad hela 6kolans arbete.
Kompositioner anställas i alla ämnen, t. o. m. i teckning och handarbete.
Betyg i siffror (O—10) gifvas för hvarje prof, och lärjungarne ordnas
på en särskild lista för hvarje ämne efter antalet erhållna points.
Medelresultatet af dessa bestämmer lärjungens plats i klassen.
Exempelvis vill jag nämna, att vid den trimestriella
kompositionen i högre kursen vid en folkskola i Paris hade lärjungarne att
afgifva korta skriftliga svar på 60 uppgifter i geografi och 55 i historia,
sådana som följande: Nämn en flod, som utmynnar i Mexikanska
viken; två städer i Japan; två städer vid Loire mellan Orléans och
Nantes; orsakerna till Englands stora handel; hvarför Marseille blifvit
Frankrikes förnämsta hamnstad. Nämn årtalet för freden i Bretigny,
slaget vid Azincourt, orsakerna till hundraårskriget, innehållet i
fredsfördraget i Nymwegen; hvarför religionskrigen varit fördärfliga för
Frankrike; hvarför franska folket upphäft det enväldiga konungadömet. ,
Frågorna voro numrerade, och barnen behöfde blott nedskrifva j
frågans nummer samt svaret.
På ungefär samma sätt gjordes kompositioner i alla de
folkskolor jag besökte. I de lägre klasserna voro frågorna färre till
antalet och lättare men uppställda på samma sätt.
Kompositionerna i uppsatsskrifning skilde sig från de vanliga
uppsatserna därigenom, att ämnena alls icke förbereddes. Naturligtvis
bemödade man sig att välja ämnen, som icke erbjödo större
svårigheter för barnen. Ett lustigt exempel på en sådan komposition är
följande lilla uppsats, författad af en sjuårig gosse i Paris:
>Om du vore mycket rik, hvad skulle du göra med dina penningar?
Om jag vore mycket rik, skalle jag göra två delar, en för mig och en
för de fattiga. Jag skalle sätta i sparbanken. Jag skalle låta bygga ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
