Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det tredje skolåret skulle ägnas åt mera fria studier samt åt en
om-sorgsfullaré praktisk utbildning. Om en sådan anordning godkändes
af myndigheterna såsom stadigvarande, skulle därmed troligen mera
vinnas än af ett stadgande, som också varit på tal, om minskning af
detalj fordringarna i examen, ty eleverna torde aldrig komma från det
inflytande på deras arbete, som ängslan för en examen rigorosum
åstadkommer. Man bar till och med föreslagit, att normalskolans
elever skulle befrias från examen för brevet supérieur och vinna
samma kompetens, som den medför, genom afgångsexamen inför sipa
egna lärare, men förhoppningarna om framgång för ett sådant förslag
hös myndigheterna äro inga, huru öfvertygade än normalskolornas
lärare äro öm den stora vinst för lärarebildningen, som skulle hämtas
af en sådan anordning.
. a: •
12.
Om den praktiska lärareutbildningen vid seminarierna
i Finland.
Den praktiska utbildningen vid lärare- och
lärarinneseminarierna har man anordnat på mycket olika sätt i Europas skilda
land. 1 de schweiziska seminarierna ägnas endast en ringa
uppmärksamhet däråt; i Ziirich syssla seminaristerna blött under
14 dagar med praktisk lärareverksamhet i öfningsskolan. Hufvud^
vikten lägges där på den teoretiska utbildningen. I Tyskland
få seminarieeleverna praktisk ledning i undervisningskonstea
under hela det sista läroåret. I England och Skandinavien har
man på särskilda sätt anordnat den praktiska utbildningen vid
seminarierna.
Då Uno Cygnaeus organiserade seminarierna i Finland,
utgjorde ett schweiziskt seminarium i kantonen Argau den näri
måste förebilden, hvarför de finska Beminarierna kommit att få
någon likhet med de schweiziska. Men redan från böljan var
dock det fjärde läroåret ämnadt att hufvudsakligen utgöra eri
beredelsetid för lärarekallets praktiska utöfning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
