Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ehuru Cygnsus själf blef direktör för det första
seminarium, som år 1863 öppnades i Jyväskylä, skall han icke lyckats
anordna den praktiska lärare- och lärarinneutbildningen på ett
ändamålsenligt sätt.1 Hans efterträdare, numera
folkskoleinspek-torn prof. K. G. Leinberg, utarbetade senare tillsammans med
lärarne vid Jyväskylä seminarium efter tyskt mönster ett
detalj erad t program till en lärokurs i praktisk pedagogik. Detta
program, tryckt i Tidskrift utg. af Ped. fören. i Finland 1870,
vann Cygnaei förord och öfverhetlig faställelse år 1869. Vid
Jyväskylä seminarium har det sedan dess tillämpats.
Förordningarna angående seminarierna och normalskolorna — så kallas
öfningsskolorna i Finland — innehålla endast allmänna
föreskrifter om lärarnes och lärarinnornas praktiska utbildning.
Ofvan-nämnda program är det, som meddelar grundlinjerna för den
praktiska lärarebildningen, sådan den anordnats och numera
vunnit häfd i Finland. Anordningarna vid de olika seminarierna
skilja sig dock icke obetydligt från hvarandra, alldenstund några
tryckta årsredogörelser för seminarierna icke utkomma. Frågan
har, mig veterligt, ej diskuterats i finska tidskrifter; ej heller
ha seminarielärarne hittills haft några möten för dryftning af
frågor rörande seminarierna. Seminarierna i Finland arbeta
sålunda oberoende af hvarandra.
Den praktiska lärare- och lärarinneutbildningen börjar i tredje
klassen. Läraren i pedagogik meddelar det allmännaste om
frågans och svarets beskaffenhet, öfvar eleverna att göra olika
slag af frågor m. m. Enligt ofvan nämnda program bör läraren
katekisera öfver ett ämne; eleverna uppfordras att ur minnet
uppteckna, hemma memorera och därefter reproducera den af
läraren hållna katekisationen. Sedan tillhållas eleverna att enligt
meddelade antydningar själfva uppgöra dispositioner öfver gifna
ämnen, och slutligen fordras af eleverna, att de utan någon
ledning utarbeta en disposition öfver ett lättare tema, hvarefter de
föredraga det utarbetade i form af en katekisation.
Sedan eleverna genom lärarens föredrag lärt känna, i hvilka
ämnen de framdeles komma att meddela undervisning — detta
veta de numera genom erfarenhet, då flertalet, i all synnerhet
de manliga seminarieeleverna, genomgått folkskolan —, efter
hvilka grundsatser urvalet af läromaterial i hvarje ämne bör
1 K. G. L(einberg), Tidskrift för folkskolan s. 46 årg. 1894.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
