- Project Runeberg -  Tidskrift för folkundervisningen / Årgång 15 (1896) /
166

(1882-1920)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Och om vår egen ställning till honom sjunga vi i en
annan psalm:

> Gud, jag lefver och jag rörts

blott i dig och genom dig,

af din fadershand jag föres

öfver tidens dunkla

under ditt beskärm jag hvilar

uti själfva grafvens

tills du ropar mig vid namn

och jag vaknar glad och ilar,

Fader, att evinnerlig

skåda och lofsjunga dig.’* (Sv. Ps. 12: 6.)

Icke kan sådant beroende kännas tryckande och tungt.
Tvärt oml Men därom mera längre fram.

Men det är icke blott genom Guds vilja och makt, vår
själfständighet är begränsad. Den begränsas äfven af tusen
sinom tusen andra viljor, somliga i den osynliga världen, bibeln
säger oss det, andra i den synliga. De förra kunna vi för
tillfället lämna ur räkningen och blott tänka på de senare.
Vi lefva ju dagligen, åtminstone i de stora städerna, liksom
uti en myllrande myrstack af människor, d. ä. vi hafva
människor under, öfver och på alla sidor om oss hart när både i
egentlig och öfverflyttad betydelse, och dessa söka alla göra
sina tankar, sina intressen, sin själfständighet gällande och
inskränka därvid mer eller mindre vår. Man märker detta lika
mycket på tankens och kulturens område som i det praktiska
lifvet. *

Många prisa såsom motsats härtill naturens frid. Men
förtjänar väl naturen detta lof? Ack, den härliga taflan där ute,
där »så mycket skönt i hvarje åder af skapelsen och lifvet sig
förråder», har också sina skuggsidor. Det flnns äfven där en
kamp för tillvaron, som till och med ofta ter sig mycket grym.
Blott några exempel. Det gifves, säga de naturkunniga,
mur-grönartade växter, hvilka nedtrycka kronorna på de starkaste
träd, nedtrycka dem till jorden. Det skenbart svaga kan böja
det starka. Och huru oändligt många frön få icke släppa till
lifvet för att gifva näring åt andra! I hvarje ekollon finnas
jämte det enda frökorn, som utvecklas, andra frön, hvilka
utsugas och ihjälkramas, och i hvarje kokosfrukt finnas minst tre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:46:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidsfolkun/15/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free