Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då de första af dessa lättvingade varelser sökte frömjöl och honung
i blommorna, blefvo framför andra de föredragna, som genom något
lockelsemedel visste draga insektvärlden till sig för att göra tjänst
vid befruktningen. Om vi än icke kunna med bestämdhet säga,
huruvida vällukt eller lysande färger varit det tidigare eller senare
lockelsemedlet — kanske uppstodo de samtidigt —, så förstå vi dock
nu i hvarje fall deras betydelse. Blomkronans färgprakt, hvarigenom
den insektblommiga växten skiljer sig från de vindbefruktade
blommorna, synes vara skylten, som tillropar den städse hungriga och
giriga luftseglaren ett: »Kom hit och hämta vederkvickelse!» Doften
bidrager också till lockelsen; hos växter, som blomma om natten,
öfvertager den ensam denna roll, då färgen genom bristen på ljus
är dömd till overksamhet. I blomkronan är ingenting utan sin
betydelse: äro lysande färger och blommornas hopande i stora massor
— häri finner mångfalden af sammansatta blomställningar sin
förklaring — ett utmärkt verksamt medel till att locka på långt håll, så
har den vackra teckningen, mörk på ljus botten eller ljus på mörk
botten, hvilken ju har en betydande andel i blommornas skönhet,
en annan icke mindre viktig roll; af forskaren kallas den » -
märke», emedan den med sina streck, prickar, rader af punkter
o. s. v. utgör vägvisaren till honungsgömmet. Blommor, som
utbjuda sin »nektar» i öppna, för hela insektvärlden tillgängliga
behållare, ha därför i allmänhet icke något honungsmärke eller också
ett, som blott är föga utbildadt. Blommor, som hålla den kostliga
spisen gömd i botten af rör, sporrar o. d. och dessutom ofta nog
genom bikronor, hårkransar o. d. skydda den för regn och för sådana
insektgäster, som i brist på vissa kroppsliga egendomligheter icke
kunna göra värden återtjänst med befruktningen, äga de mest
underbara honungs märken, hvilka som portierer visa den välkomna gästen
vägen till det läckra målet genom den enda port, som är möjlig att
passera. Går nu en sådan »insiktsfull besökare», ett bi, en humla,
en fluga af bombylidernas eller svrfidernas grupp, genom densamma,
så stryker han mot ståndarknoppen eller pistillmärket samt släpar
med sig frömjöl på kroppen från den förra, hvilket han sedan stryker
af sig på märket i en annan blomma af samma slag, och på så sätt
förmedlar befruktningen. Ofta sätter sig vid dylika besök i
honungs-behållaren (» honungsgömmet» eller » ») en enkel eller mera
konstrikt byggd mekanism i rörelse — det berömdaste exemplet
härpå är ängssalvian — för att på ändamålsenligaste sätt draga
nytta af insektkroppen för befruktningen. Samma ändamål har också
blomhyllets form; hos de läppformiga eller fjärillika blommorna smyger
sig blomhyllet tätt till besökarens kropp; omvändt synes den
sistnämndas kropp liksom hans sätt att flyga och röra sig, då han söker
föda, vara på det nogaste anpassad till blommans förhållanden. Men
äfven här är det icke en predestinerad , den har
fastmera möjlighet till förändring, utveckling. Fordra yttre
lifsför-hållanden, växtort, klimatiska förhållanden o. d., en förändring med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
