- Project Runeberg -  Tidskrift för folkundervisningen / Årgång 16 (1897) /
45

(1882-1920)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sådana ord uttrycka, benämningen tilläggsord, huru de
användas i satsen, nämligen såsom attribut (= tilldeladt,
till-lagdt) ocb såsom predikatsfyllnad, i förra fallet omedelbart,
i senare medelbart tillagda ett substantiv. — Vi gå vidare.
Det är icke endast i språkläran och i andra läroböcker, som
lärjungens öga mötes af främmande ord, upptagna till
medborgarrätt i svenska språket. På snart sagdt hvarje sida i
läseboken träflPar han på ord, hvilka af honom, sedan hans
blick blifvit någorlunda uppöfvad, igenkännas såsom lånord.
Ger läraren honom då, när tiden det tillåter, en kort och
lättfattlig förklaring af det främmande ordets grundbetydelse,
samt, när så är behöfligt, jämväl tydliggör för honom, huru
ordet kunnat få den eller de betydelser,1 som vi använda
det i, så är härmed väg röjd för jämförelse mellan
modersmålet och andra språk med hänsyn till gemensamt ordförråd.

I tolfte upplagan af Sundéns språklära finna vi en kort
antydan om den konsonantförändring, som af Jakob Grrimm
blifvit kallad Lautverschiebung (ljudskridning). Med
användning häraf kan läraren i enkla och lättfattliga fall
påpeka för lärjungen skillnaden mellan lånord från främmande
språk och ord, som från äldsta tider tillhöra svenskan lika
väl som andra med svenskan besläktade språk. (Vi
förutsätta här, att läraren någon gång vid lämpligt tillfälle
ägnat en stund åt framställningen af en öfversiktlig
gruppindelning af språken, därvid fästande sina åhörares
uppmärksamhet så godt som uteslutande vid de språk, som
tillhöra den indo-europeiska språkstammen.) Ett lättfattligt
exempel på nyssnämnda skillnad hafva vi i orden fäll och
päls, båda hörande samman med det latinska pellis; det
första, fäll, såsom deså stamsläkting i svenska språket, det
senare, päls, såsom dess skepnad i egenskap af lånord i vårt
språk. Ännu ett par enkla exempel. Af det latinska
samma ord som vårt fader, hafva vi lånordet
motsvarande det rent svenska faderlig; af latinska pes (stam
ped), hvilket motsvarar det svenska fot, hafva vi lånordet
pedal. Sådana små utflykter på den jämförande språkforsk-

1 T. ex. ordet mässa i högmässa (gudstjänstafdelning) och i
Henriks-mässa, Leipzigermesse (marknad). Sambandet här mellan de högst olikartade
betydelserna är lätt att klargöra för lärjungen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:46:34 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidsfolkun/16/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free