Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
görelse för detsammas förnämsta utvecklingsskeden, synes
oss vara af verklig vikt för afrundningen ock
sammanhållningen af deras insikter i detta stycke. I läsebok till
svenska litteraturhistorien af A. Ekermann, använd åtminstone
vid seminariet i Linköping, har läraren ett material, som
lämpar sig för syftet att med språkprof belysa den muntliga
framställningen af vårt språks utvecklingsgång.
Men. torde någon nu fråga, när skall det hufvudsakliga
innehållet i formläran och satsläran hinna att meddelas
samt med tillbörlig kraft inskärpas och vid grammatiska
öfningar tillämpas, om tiden upptages med utflykter på den
komparativa språkforskningens område, med redogörelse för
fornböjningen och i anslutning därtill med språkprof ur
litteraturen för att belysa hufvudskedena i vårt språks
utvecklingshistoria? — I den nu gällande undervisningsplanen
för rikets folkskolelärare-seminarier föreskrifves, att
språkläran skall genomgås i l:a och 2:a klasserna, i 3:e
ytterligare inskärpas och i 4:e afslutas. Den tid, som där är
anslagen till undervisningen i svenska språket, är rundligt
tilltagen (Ö timmar i veckan uti klass I och 5 dito i
hvar-dera af klasserna II, III och IV). Om språkläran således
hunnit blifva »fullständigare genomgången» redan i 2:a
klassen, så faller ju af sig själft, att vid dess ytterligare
inskärpande och afslutning i de båda högre klasserna läraren
måste se till, att han verkligen för lärjungarne framåt i
ämnet, och då blir det enligt vår erfarenhet tid och tillfälle
att låta lärjungarne blicka in i vårt eget språks utveckling
samt få detsamma något belyst genom jämförelse med
företeelser inom andra därmed besläktade språk. — På
undervisningen i grammatik vid en anstalt för utbildande af
folkskolelärare eller -lärarinnor får man gifvetvis ej — lika litet
som på motsvarande undervisning vid allmänt läroverk —
ställa fordran af sträng vetenskaplighet, ej heller begära,
att af läppjandet ur språkvetenskapens källsprång andra
resultat kunna vinnas, än hvad som i allmänhet ernås genom
vetenskapernas popularisering, nämligen några ögonkast då
och då in i dessas förgård och därmed för det ämne, hvarom
denna uppsats handlar, ett under hela studietiden hos
lär-jungame ständigt växande intresse. Men detta är också ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
