Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dets ändlösa vidder ofta medför för den vetenskapligt
intresserade något nytt äfven i ortografisk väg. Om således
ämnet har ett sådant omfång, kräfver det naturligtvis en
sträng begränsning i folkskolan.
När det gäller att fastslå principerna för en sådan, kan
man icke vänta annat, än att olika åsikter skola framkomma
och söka göra sig gällande. Hvad vi här komma att
underställa våra läsares pröfning, åsyftar till en del att framkalla
andra, som äfven intressera sig för de skriftliga öfningarna
i våra folkskolor, till meningsutbyte, antingen offentligen i
tidskriften eller ock enskildt till redaktionen.
Först och främst bör man, synes det oss, se till, att
rättskrifningen får hvila på en tämligen säker insikt i
ordbildningar och ordböjningar. Det är således så långt ifrån,
att vi tänka oss möjligheten af en framgångsrik
undervisning i rättskrifning utan grammatiskt underlag, att vi tvärt
om fordra, att rättskrifningen sättes i så nära samband med
den grammatiska undervisningen som möjligt. Närmast efter
ljudenlighetsprincipen är samhörighetslagen en viktig
grundlag för vår rättskrifning. Dess riktiga iakttagande kräfver
med nödvändighet kännedom om ordens indelning i stamord,
afledda och sammansatta ord. Den kräfver vidare kännedom
om utgångsformen hos böjliga ord samt om de
böjningsän-delser, genom hvilka dessa kunna antaga växlande skepnader.
Först sedan barnet fått ögat öppnadt för de vanligaste
företeelserna inom ordbildningen, kan det, för att taga ett exempel,
förstå, hvarför det långa n-ljudet i manlig tecknas med ett
n, under det att samma ljud i kvinnlig tecknas med två n.
Vidare kan det först genom nödig insikt i ordböjningsläran
förstå och i minnet kvarhålla skälet, hvarför fc-ljudet tecknas
med g i sådana ord som t. ex. , , , under det
att samma ljud tecknas med k i en mängd andra ord, såsom
slakt, trakt, frakt.Hur vill man t. ex. få ett barn att skrifva
slags, när det här uttalar g som , om man ej kan hänvisa
det till böjningsläran. I mångfaldiga likartade och
olikartade fall står man så godt som hjälplös, om man håller
fast vid grundsatsen att ej sammanblanda rättskrifning och
grammatik (= ordbildnings- och ordböjningslära).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
