- Project Runeberg -  Tidskrift för folkundervisningen / Årgång 17 (1898) /
39

(1882-1920)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Men den, som ej älskar barn, bör ej befatta sig med
lärarekallet. Det gifves många andra befattningar, som gifva
både bätfre lön och anseende. Välje han dessa, ty han
saknar det enda, som kan göra hans möda dräglig och honom
själf nyttig.» (V. 1830.)

3. Äfven i det hänseendet satte Tegnér läkarens
personlighet högt, att han aktade hvarje metod ganska ringa i
jämförelse därmed. Hvarje lärare är sin egen metod. Hvarje
ny metod börjar med att göra läraren till lärjunge och
lärjungen till experimentalfält. Hvarken den gamla metoden
med mekanisk utantill-läsning af läxor eller den Rousseau
—Basedowska dressyren i frihet, däri man höll bilder för
speglar, i tron att de skulle fastna däri, fann nåd för hans
ögon. Han fann det dock alldeles riktigt att börja med
åskådningsundervisning, att gå från det konkreta till det
abstrakta, att så mycket som möjligt öfva den mognare
lärjungens själfverksamhet, hvilket lämpligast kunde ske genom
flitigt använda skriföfningar. Och hvem kan neka, att han
härvid framhäft synnerligen viktiga och riktiga pedagogiska
grundsatser, så mycket anmärkningsvärdare, som de
fram-höllos för sextio år sedan. Det beröm, som han flerstädes
uttalar (V. 1826.), öfver växelundervisningen torde dock,
åtminstone på skolväsendets nuvarande utvecklingsstadium, böra
mottagas med en viss reservation.

4. Åter och åter kommer T. tillbaka till den viktiga
grundsatsen, att alla goda och nyttiga anlag hos människan
skola utvecklas. Han vill ingen ensidig eller ytlig bildning,
ej heller någon halfbildning. »Grundligt, men ej mångahanda»
är hans lösen i enlighet med en urgammal pedagogisk sats.
(V. 1828.) Allsidig och harmonisk skall ungdomens
utveckling vara, hvarvid gymnastik, således äfven kroppens
normala utveckling och öfning, ej får tillbakasättas.
Mång-läseri och öfveransträngning förpestar all lefnadslust,
tanke-och viljekraft. Modersmål, kristendom och räkning äro nog
för folkskolan (dock modifierar han något denna åsikt mot
slutet af sin bana), och han ansåg en bondes lif vara det
lyckligaste. »Min far var en bondeson; gifve Gud, att han aldrig
öfvérgifvit sin faders yrke, jag skulle ej ha öfvergifvit hans.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:46:43 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidsfolkun/17/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free