Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ansträngning. Ofta återkommer han till detta
missförhållande i våra skolor. Hade han lefvat i våra dagar, skulle
han nog ännu skarpare gisslat detta. Hedan året efter sedan
han bl ef biskop, yttrade han: »Vår tid är för kort oeh våra
läroämnen äro för många. Undervisningen magrar af idel
öfverflöd.» (V. 1825.)
»Jag varnar er för den halfgångna mångkunnighet, som
är dagens lösen. Tro mig, all kraft är stark i den mån, som
hon såmmantränges; hon förslappas, allt som hon utvidgas
och sprides från sin medelpunkt. Aspen sträcker sina rötter
vidt omkring, men hon lägger dem alla i jordytan; och
därför är hon också trädet med den lösa stammen, med de
darrande bladen. Men eken tränger tillsamman sin rot och
skjuter henne rakt ned i djupet: därför slår äfven ett mäktigt
hjärta i hennes friska barm, hennes grenar gripa modigt
mot himmeln, och hon brottas med stormen i århundraden,
innan hon faller. Vare er detta en bild af människobildningen!
Där gro många vattenskott på kunskapens träd; men jag har
icke hört, att det är dessa, som bära de hesperiska frukterna
i sanning eller dikt eller handling.» (V. 1828.)
»Väl kan ynglingen, som bildas, förslappas genom
öfver-drifvet arbete, lifslusten, som är ungdomens nationalfärg, kan
förblekna och sinnet förmögla liksom skolväggarna. De många
främmande tankarna, som inpräglas, kunna borttaga platsen
för de egna, som själfständigt borde utveckla sig; den myckna
teorien kan förkväfva det friska praktiska sinnet, kunskapen kan
bli en mumie i stället för en lefvande bildningsform.» (V. 1834.)
För att minska dessa faror men dock hålla vårt folks
bildningsnivå i jämnhöjd med närbesläktade nationers föreslår
han en förlängning af lästiden, så att höstterminen skulle
räcka från den 24 augusti till den 18 december och
vårterminen från den 15 januari till den 13 juni; detta så mycket
hellre, som skolferierna i Sverige äro längre än i andra
länder. Därigenom kunde också den nyttiga, ja, nödvändiga
ändringen ske, att de dagliga lärotimmarnas antal
minskades. (V. 1827.)
5. De många ämnen, som nu trängas med hvarandra på
skolschemat afse att utveckla barnets olika anlag. Dessa
äro väsentligen enligt T. a) , b) syråk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
