Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en plikt för läraren att behandla hvarje barn i enlighet med
de krafter och 3-nlag, skaparen gifvit det. Men det tyckes
dock hafva dröjt länge, innan kristna pedagoger med
bestämdhet framställde denna grundsats. Visserligen spårar
man redan tidigt mer eller mindre indirekta antydningar
härom, såsom t. ex. i benediktinernas ordensregel af år 529,
hvari det bland annat heter: »Hvarje ålder och hvarje
kun-skapsgrad kräfver sin egen behandling.»
Folkskolans fader, den store reformatorn Luther, synes
hafva varit om icke den förste så åtminstone en af de första
kristna pedagoger, som med bestämdhet uttalat sig härför. En
af hans pedagogiska grundsatser är nämligen, att man vid
uppfostran bör taga hänsyn till barnens individualitet. Mot
denna grundsats hade, menar han, äfven hans uppfostrare felat.
Följden hade blifvit, att hans föräldrars hårdhet kunnat göra
honom skygg, men han tillägger försonande: »De hafva dock
menat så innerligen väl med mig.»
Ratichius, Comenius och flera med dem liktänkande
fram-höllo likaledes uppfostrarens plikt att vid behandlingen af
barnen taga hänsyn till deras individualitet. Comenius säger:
»Att lära blir angenämt för skolbarnen, om läraren behandlar
dem vänligt och i enlighet med deras nafur.» Och på ett
annat ställe säger han: »En lärare skall bemöda sig om att
lära känna och bedöma barnens olika sinnelag, på det han
icke måtte behandla veka och blyga barn på samma sätt som
hårda och fräcka.» Comenius gaf emellertid sina samtida så
mycket att tänka på, att det ej må förundra oss, om icke
alla hans grundsatser, hur goda de än kunde vara, kommo
till så synnerligen stor användning. Åtminstone torde detta
varit fallit med denna. Men så kom den snillrike Rousseau
och väckte genom sin entusiasm och sitt glänsande
framställningssätt till lif större intresse för uppfostringsfrågor.
Sina idéer har han framställt uti sin bekanta bok Emile eller
om uppfostran,* »naturevangeliet», som Göthe kallar den. I
* Här läsa vi i den af O. Salomon verkställda öfversättningen, sid. 74,
följande:
>En bekräftelse på nyttan af denna metod gifves oss, om vi betrakta
barnets själsanlag, hvilka man måste lära känna för att kunna bestämma,
hvilken moralisk ledning är lämplig för detsamma. Hvarje karaktär yttrar
sig på ett för den egendomligt sätt, med hänsyn till hvilket den måste styras,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
