- Project Runeberg -  Tidskrift för folkundervisningen / Årgång 17 (1898) /
49

(1882-1920)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

denna drifver han den nämnda grundsatsen så att säga till
sin spets. På åtskilliga andra ställen framhåller han
likaledes samma grundsats. Och endast i sammanhang med dylika
yttranden af honom kan man förstå hans paradox: »Du skall
icke söka att vinna tid utan att förlora sådan.» Det skall
villigt medgifvas, att han i fråga ora hänsyn till barnens
individualitet gick för långt, men å andra sidan kan det icke
b eller förnekas, att en bland hans utan tvifvel många
förtjänster är betonandet af det psykologiska aktgifvandet på
barnets själsanlag och utveckling för att bättre lära känna det.

Denna grundsats blef dock snart trängd i bakgrunden
genom Pestalozzi och hans efterföljare, hvilka ansågo metoden
som något slags pedagogiskt universalmedel, som kunde och
borde användas oförändradt, hurudana barnen än vore
beskaffade. Men man började så småningom komma till insikt
om att metoden, huru god den än månde vara, ej är något
medel, genom hvars användande alla lärare kunna komma till
samma resultat med alla barn. Därför säger också den
engelske pedagogen Locke: »Det gifves kanske icke två barn,
hvilka böra uppfostras efter alldeles samma metod.» Man har
alltmer lärt sig inse, att läraren skall vara herre och
metoden hans lydige tjänare, som bör användas på det sätt, som
bäst öfver en stämmer med så väl hans egen som de särskilda
barnens individualitet.

och det är för framgången af den möda, man måste använda, af vikt, att den
ledes just på detta och ej på något annat sätt. Såsom en förståndig människa
måste dn länge utspana naturen, måste du noga iakttaga ditt barn, innan du
säger det första ordet till detsamma. Låt först fröet till barnets karaktär i
full frihet visa sig, och pålägg det i intet hänseende något tvång, på det att du
må lära känna det i grund och botten. Tror du måhända, att frihetens tid går
utan nytta förlorad för barnet? Tvärt om kommer den att användas på bästa
sätt, ty du skall endast på detta vis lära dig att under en långt dyrbarare
tid ej förlora ett enda ögonblick. Däremot skall du, därest du begynner handla,
innan du har dig klart, hvad som är att göra, blindvis låta leda dig af slumpen;
utsatt för att misstaga dig, skall du städse nödgas börja på nytt och vara
långt mer aflägsnad från målet, än om du sökt uppnå det med mindre brådska.
Handla därför icke som den girige, hvilken förlorar allt, emedan han icke
vill förlora något. Bringa såsom offer under den tidigaste åldern en tid,
hvilken du, då barnet blifvit äldre, skall återvinna med ränta. En förståndig
läkare gifver icke vid första anblicken af en sjukling i oöfverlagd brådska
en mängd läkemedel, utan han studerar den sjuke och hans onda, innan han
ordinerar något. Han gifver sig tid med behandlingen men botar ock därför
den sjuke, då däremot en hastigt inpripande läkare dödar honom.»

Tidskrift för folkundervisning, år g. 1898.

4

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:46:43 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidsfolkun/17/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free