Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Diesterweg säger i sina »Råd, huru man bäst bör studera»:
»Tag hänsyn till dina lärjungars individualitet.» Man hade
länge baserat undervisningsmetoderna förnämligast på
undervisningsämnenas natur, i stället började man nu härleda dem
ur psykologiens lagar. Särskildt är det i vår tid, som man
börjat låta barnets natur hafva ett ord med vid uppställandet
af nya metoder. Bland vårt lands mera kända
pedagoger, som uttalat sig för att man bör taga hänsyn till
barnens individualitet, må nämnas kanslirådet Kastman och
rektor Anjou.
Att så många och så framstående pedagoger så bestämdt
framställt denna grundsats- synes oss vara tillräckligt skäl
för att utan tvekan besvara frågan: Bör läraren taga hänsyn
till barnens individualitet? jakande.
Men dock torde någon fråga, hvarför man bör göra detta?
Svaret härpå ligger redan till någon del uti det, som blifvit
anförd t. Emellertid kunna vi ju höra, huru Diesterweg
besvarar denna fråga. Hans svar lyder sålunda: »Därför att
människan bör blifva, hvad naturen bestämt henne till, oeh
* det är från hennes anlag vi kunna sluta oss till hennes
bestämmelse. Det är fåfängt att söka utbilda henne till sådant,
för hvilket hon icke äger anlag. Man kan aldrig göra en
ängel af henne, ty hon är icke född därtill. Hon hvarken
kan eller bör vara något annat än en människa, och hvarje
individ blir, hvad hans anlag kräfva och tillåta. Försök att
göra en Mozart af en döfstum eller af en människa, som saknar
Öron!» Det är således enligt Diesterweg därför, att människan
genom uppfostran icke kan blifva något annat, än hvad
naturen bestämt henne till. Man bör ej heller söka strida
mot naturen, ty därigenom löper man fara att mera skada
än gagna; man bryter icke ostraffadt mot naturens lagar.
Naturen är visserligen plastisk och böjlig i många
af-seenden, men må vi icke begagna oss däraf till att skada.
Må vi icke i de unga, som skola danas för framtidens värf,
se klumpar af lera, som skola stöpas i en reglementerad men
för de flesta fall säkerligen felaktigt konstruerad form. För
öfrigt är ju icke uppfostrarens uppgift att söka gifva barnen
några nya anlag — detta ligger ju icke heller inom
möjlighetens område —, utan hans uppgift är att söka ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
