Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
veckla och förädla de krafter och gåfvor, skaparen
förlänat dem.
Någon torde då tänka ungefärligen så här: »Vore det då
icke bäst att helt och hållet följa naturens strömfåra, och,
när ett barn lägger i dagen särskilda anlag, till alla delar
rätta sig efter dem samt förnämligast sysselsätta barnet med
sådant, för hvilket det äger oförtydbara anlag?» Härvid bör
man då betänka, att det gifves ett mått af kunskaper och
färdigheter, som ingen medlem af ett bildadt samhälle får
sakna. Ett barn kan ju.hafva mycket svårt för att lära sig
läsa innantill, men läraren får dock icke därför göra någon
eftergift i den fordran, att det skall lära sig det. Det må
kosta barnet mycket arbete och mycken möda för att inhämta
det mått af kristendomskunskap, »som fordras för att hos
prästerskapet kunna börja den egentliga nattvardsläsningen»,
såsom vår folkskolestadga uttrycker sig, det kan och får ej
befrias från inhämtandet däraf. Någon eftergift i den fordran,
att barnet skall kunna räkna hela tal, att det skall kunna
skrifva en någorlunda läslig stil, kan, ja, bör åtminstone
icke göras.
Huru och i hvad mån hör dä läraren fästa afseende vid
barnens individualitet?
Låtom oss då först söka besvara frågan från
undervisningens synpunkt!
När man bestämmer en kurs för en årsklass, beräknar man
väl kursens omfång efter hvad som på den bestämda tiden
kan genomgås med medelmåttigt begåfvade lärjungar, ty dessa
utgöra i allmänhet det största antalet. Men i hvarje klass
finnes det vanligen några barn, som äro rikare begåfvade, och
några barn, som hafva klen begåfning. Huru skall man nu
tillgodose de två sistnämnda kategorierna af barn vid
undervisningen? Ty man har icke rättighet att lämna dessa åt
sig själfva. Några ex. från skilda områden af undervisningen
torde kunna gifva oss en föreställning om huru man här kan
och enligt vårt förmenande bör förfara.
Vid undervisningen i kristendom kan man t. ex. låta de
bättre begåfvade barnen lära sig flera bibelspråk, flera
psalmverser o. s. v., de klent begåfvade få till uppgift att lära sig
endast det allra nödvändigaste. Läser man geografl, fordrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
