Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kritiklöst. De faror, som den stigande kulturen kan hafva
med sig, bör man därför söka förekomma icke genom att
förytliga de lägre folkklassernas bildning utan genom att
fördjupa den och särskildt genom att bygga den på kristlig
grund.
Innan vi lämna den åsikt om folkskolans uppgift,
hvarmed vi hittills sysselsatt oss, vilja vi fästa uppmärksamheten
på några bref om det allmänna skolväsendet i Sverige, som
sistlidet år voro införda i Göteborgs Aftonblad. De tankar
rörande folkskolans mål, som däri voro framställda, hafva i
många hänseenden mycken frändskap med den åsikt i ämnet,
vi ofvan angifvit. I dessa bref säges t. ex. bland annat: »I
en fri stat, där hvarje manlig individ kan komma i tillfälle
att utöfva politiska rättigheter och hvar och en kan tagas i
anspråk för kommunala värf, måste staten af alla sina
medlemmar fordra förmågan att förstå det skrifna ordet, att själf
kunna meddela sig genom detta och att förstå de i det
alldagliga lifvet förekommande enkla räkneprocedurer.
Färdighet i att läsa, skrifva och räkna bör alltså bibringas genom
obligatoriska folkskolor, så att hvar och en sättes i tillfälle
att själf taga kännedom om affattningen af de lagar, han kan
vilja uppsöka, följa de skriftliga meningsutbytena däröfver,
skriftligen meddela sig härom och vara användbar i
kommunernas ekonomiska värf.» Vidare heter det:
»Katekesläsningen i folkskolan bör inskränkas, och all läxläsning vid
religionsundervisningen bör helst undvikas.»
Kristendom, läsning, skrifning och räkning skola sålunda
vara läroämnena i folkskolan Däruti öfverensstämmer
författaren i Aftonbladet med dem, som omfatta den här ofvan
framställda åsikten rörande folkskolans mål. Men af de
anförda orden synes framgå, att den förre i olikhet med de
senare lägger stor vikt vid utvecklingen af barnets förstånd,
ty det fordras i sanning ett mycket utveckladt förstånd för
»att kunna förstå det skrifna ordet och att själf kunna
meddela sig genom detta» samt för »att taga kännedom om
af-fattningen af de lagar, man kan vilja uppsöka, följa de
skriftliga meningsutbytena däröfver, skriftligen meddela sig
härom och vara användbar i kommunernas ekonomiska värf.»
Dock torde författaren till de omförmälda brefven ej hafva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
