- Project Runeberg -  Tidskrift för folkundervisningen / Årgång 17 (1898) /
93

(1882-1920)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

födas icke ur hvarandra eller framkallas omedelbart af
hvarandra. En invändning kan ju här göras: materialet, som vid
bevisningen användts, är för begränsadt och exemplen för få
till stöd för ett slutgiltigt påstående; men tid och utrymme
medgifva icke, att vi längre sysselsätta oss med denna sak.
Den för saken intresserade läsaren kan lätt fylla den bristen.

Kanske dock känslor finnas, som framkallas omedelbart
af viljeyttringar, så att likasom förnimmelser hafva sin
känsloton, äfven de förra skulle hafva sin. Så kan det vid första
ögonblicket se ut. Människans vilja ger sig till känna i
beslutet. Äfven om ett sådant af en eller annan omständighet
icke skulle utföras, har i själfva beslutet i alla fall en
viljeakt kommit till stånd. Nu har säkerligen hvar och en,
som en tid varit oviss om huru han i någon sak borde handla,
erfarit en känsla af lättnad eller frihet, då han ändtligen
fattat sitt beslut. Äfven om detta icke hvilat på just så
fullgiltiga grunder utan mer föranledts af önskan att få ett
slut på obeslutsamhetens alltid obehagliga tillstånd, har i alla
fall åtminstone för tillfället nämnda känsia inträdt. Är därtill
beslutet fattadt under klart medvetande om dess innebörd,
plägar det ock åtföljas af en känsla af ansvar. Här tyckas
således två känslor, den af frihet och den af ansvar,
omedelbart följa på den viljeyttring, som framträder i beslutet.
Men tidsföljd är icke detsamma som kausalitet, och, tänka vi
rätt efter, skola vi finna, att beslutet icke är den närmaste
orsaken till någondera känslan. Hvad först angår känslan
af lättnad eller frihet, äger densamma sin grund i
förnimmelsen däraf eller medvetandet därom, att öfverläggningen
har fört till ett resultat, eller, såsom man säger, att man nu
vet, hvad man vill. Tag bort denna förnimmelse, och känslan
skall försvinna. Ännu tydligare framgår äfven i detta fall
sambandet mellan förnimmelse och känsla, om vi tänka på
känslan af ansvar. Denna uppstår nämligen därigenom, att
vi förnimma oss själfva såsom den fria orsaken till vårt
beslut. Tag bort medvetandet därom, att ett beslut är fattadt
af fri vilja, och känslan af ansvar skall i samma mån
försvagas, kanske helt försvinna.

Vi kunna gå ännu ett steg längre. Vi antaga, att beslutet
har utförts. Då handlingen är gjord, inträder mer eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:46:43 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidsfolkun/17/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free