Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af föremålet eller en hvad man kallar »yttre» åskådning, och
denna fullständigas, allt eftersom flera sinnen tagas i anspråk
och få samverka. Läraren har således här direkt inverkat
på deras sinnen såsom organ för åskådningsförmågan, om
än barnen själfva varit verksamma därvid. Vill han nu en
annan gång återkalla i deras minne utseendet hos detta
föremål, så behöfver han ofta blott nämna dess namn. Ordet
framkallar då i deras inre en bild af samma föremål. Denna
bild, en »inre» åskådning, är en produkt af deras
föreställningsförmåga, som kom i verksamhet till följd af det uttalade
ordet. Beskrifver han för dem en tilldragelse, som de icke
själfva upplefvat, så sätter han deras fantasi i rörelse.
Därvid kan händelsen framstå för dem så lifligt, att de tycka
sig med egna ögon åse den. För att icke lämna någon form
af förnimmelselifvet opåaktad erinra vi slutligen om den
för hvarje lärare bekanta företeelsen, att man kan genom
följdriktigt ordnade s. k. »ledfrågor» (eg. ledande frågor)
rent af tvinga barnen in i en bestämd tankegång. I alla här
anförda fall har läraren utöfvat ett direkt inflytande på
barnens förnimmelselif och omedelbart framkallat just de
förnimmelser, han åsyftat, nämligen varseblifningar, erinringar,
fantasier och tankar. Häri ligger hemligheten i att en nitisk
och förståndig lärare kan uppvisa ganska goda resultat i
fråga om kunskapers bibringande och de intelektuella
själskrafternas uppöfvande, med andra ord i fråga om
förnim-melselifvets uppfostran. Men ofta får han till sin sorg
på samma gång erfara, att månget barns känslolif är
antingen fattigt eller missriktadt eller båda delarna. Där
saknas t. ex. aktning för lag och rätt, kärlek till Gud
och människor, medlidande, hederskänsla o. s. v., under det
att andra, orena känslor fylla hjärtat och färga ord och
handlingar — allt detta i trots af kunskapen om de förra.
Finnes någon orsak härtill i känslolifvets egen natur? Ja,
detta lif undandrager sig hvarje direkt inverkan från andra, i
det att känslor icke väckas på samma sätt som t. ex.
föreställningar. Ordet fosterland för nog barnens tankar på det
land, där de bygga och bo, och hvad kärlek är, förstå de
ock; men blott nämnandet af ordet fosterlandskärlek väcker
icke motsvarande känsla i deras bröst. Komme än därtill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
