Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lärobokens generella formler, pä samma gång de öfva, leda
och stärka själens krafter. — Det är i synnerhet vid
undervisningen i de humanistiska ämnena, som nu ifrågavarande fel
är märkbart. Man glömmer, tyckes det, att åtminstone i
våra skolor en god lärare framför allt är en god frågare, och
att ingen sida af hans konst erbjuder så mycket intresse och
så många svårigheter eller har så stor betydelse som denna.
Men de frågor, jag nu åsyftar, låta ej improvisera
sig, och mycket vore därför vunnet, om läraren till hvarje
lektion beredde sig på och sedan skickligt fullföljde två eller
tre frågor, som direkt gällde lektionens föremål. Vare detta
emellertid sagdt utan att förringa nyttan af de vanliga
frågorna för att kontrollera elevernas arbete! Dessa
förstånds-frågor kunde gifvas antingen under föredragets gång eller
efteråt; stundom i förväg för att bringa eleverna att mera
grundligt studera handböckerna. Än kunde de besvaras
muntligen, och än borde läraren begära, att svaren skrefves
koncist och korrekt på några rader. En del svar kunde då
högt uppläsas inför klassen för att bli rättade och
kompletterade.
Till denna anmärkning sluter sig helt naturligt en annan,
som icke är mindre viktig. Om nu, så att säga,
intelligensens uppfostran lider genom frägandets medelmåttiga
beskaffenhet, så lider människans och särskildt medborgarens
uppfostran därigenom, att frågorna ej riktas på nutidens
förhållanden och kraf.
Visserligen vinnlägga sig lärarne i de naturvetenskapliga
ämnena mera än fordom om att göra tillämpningar på
jordbruket, industrien och hygienen, men stundom hängifva de
sig alltför mycket åt vidlyftiga teoretiska demonstrationer.
Men i fråga om de humanistiska ämnena besinnar man kanske
ej nog, i hvilken tid och i hvilket land vi lefva. Ej heller
tycks man komma i håg, i hvilken belägenhet i moraliskt
och socialt hänseende vi i Frankrike befinna oss, eller hvilka
politiska förhållanden som alstras genom vårt styrelsesätts
demokratiska karaktär. Man tycks äfven förgäta, för hvilka
fruktansvärda möjligheter eller yttre faror vi äro utsatta.
Det är en mängd nya, allvarliga, viktiga omständigheter,
som nationella lärare, folkets lärare och särskildt lärare i de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
