Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
humanistiska ämnena omöjligt kunna förlora ur sikte utan
fara att göra sig ovärdiga sitt kall.
De offentliga myndigheterna vänta af dessa lärare, att
de skola undervisa icke endast af kärlek till konst och
vetenskap — hvilket ju visserligen har sitt värde för sig — utan
äfven af kärlek till vårt land, detta Frankrike, som ännu är
mäktigt och rikt både på män och hjälpkällor, men som nyligen
fått två af sina lemmar amputerade och inom kort hotas af en
ännu värre stympning. Vårt Frankrike är ju ännu rikt på
intelligenta, kloka och redliga människor, som ha de goda
vanorna att arbeta och Sspara. Men de bearbetas genom
motsatta läror, som farligt angripa folkets tänkesätt. Det är
för en dylik belägenhet, som vi hvar och en i sin stad böra
förbereda de unga generationerna. I synnerhet är det genom
att låta de framställda frågorna kasta ljus öfver de
när-varandé förhållandena, som våra skolor kunna förverkliga
sina stiftares afsikter.
Hvilken stor uppgift är det icke att vänja våra elever
vid besinning och eftertanke, att lära dem att icke tala,
förrän de tänkt, och att gifva dem tid till båda delarna!
Eller hvilket bättre mål för en lärare än att leda dem genom
de generella satserna, som för dem äro tomma på verkligt
innehåll, till fakta af alla slag (både psykologiska, moraliska,
politiska etc.), hvilka fakta ju dessa abstrakta begrepp
innefatta i sammandragen form? Hvilken ädlare användning af
sitt vetande och sin pedagogiska konst kunde väl våra
semi-narielärare göra än att gifva ungdomen en klar syn på de
verkliga ting, som ingå i samtidens lif?
Den fulla betydelsen af dessa anmärkningar framgår, om
man besinnar, att efter seminariernas föredöme våra
folkskolor af alla slag utan tvifvel skola göra sig skyldiga till
försummande af intelligensens uppfostran eller af
undervisningens lämpande efter det närvarandes kraf i fråga om
läsning, historia, sedelära etc. Och dessa skolor nå ju med
sina grenar nästan hela den unga nationen!
Huru skulle man väl kunna lösa de politiska problemen
i det inre och i det yttre, om man icke lyfte vårt folks anda
till jämnhöjd med de svårigheter, som upptorna sig kring det,
eller, med andra ord, om man ej sökte inverka på de allmänna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
