Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sorg om sonens uppfostran. Gud skulle af föräldrarne kräfva
räkenskap för uppfostran af deras barn. Fördenskull borde
fadern noga rannsaka sig själf och hela sitt hus. Funne han
där någon, som utöfvade ett fördärfligt inflytande på sonen,
måste fadern på lämpligt sätt aflägsna en sådan. Kunde han
1cke detta, borde han låta uppfostra sonen utom hemmet. Hos
de gamla romarne öfvertogo gärna förnäma och
vördnadsvärda gubbar en sådan uppgift för fosterlandets skull. En
sådan känsla vore främmande för Vives samtida, flvar och
en lefde endast för sig själf, och så försmådde man med orätt
uppfostrarens viktiga kall. Fadern borde till uppfostrare för
sin son välja en man med oförvitlig karaktär. Af denne
skulle sonen undervisas, dock icke ensam, ty då skulle han,
såsom Qvintilianus visat, göra mindre framsteg. Kunde
fadern ej själf undervisa sonen, eller kunde han ej skaffa någon
lämplig lärare eller någon kamrat, borde han sända sonen
till en offentlig skola. Men han borde ej låta honom bo i
skolan, emedan kosten där ej vore så hälsosam och uppfostran
ej så fin som i ett hem, om nämligen föräldrarne ej vore
lågsinnade eller förde ett lastbart lif.
Kraftigt varnade Vives mot att sätta sönerna i
läroanstalter, som blifvit anordnade af enskilda för att förtjäna
penningar. Dylika anstalter skildrade han som
fördärfbrin-gande ställen.
I hemmet, sade Vives, vore allt bättre än i allmänhet i
skolan. Den outbildade kroppen erhölle i hemmet sundare
näring; uppfostran vore anständigare under gamla och
förståndiga mäns ledning; kostnaderna blefve mindre. Genom
det dagliga umgänget med föräldrarne bibehölle sig det
barnsliga sinnet lefvande, och fadern skulle lätt kunna bibehålla
sonens vördnad, om denne dagligen såge honom, och om fadern
i kraft af sin faderliga myndighet dagligen befallde sonen
något. Äfven kärleken skulle växa, om sonen hade goda
anlag, eller om han hos sin fader iakttoge rättskaffenhet och
vishet. Äfven fromhet fortplantade sig från föräldrarne på
dem, hvilka vore förbundna med dem genom blodets band.
Vore sonens anlag dåliga och behöfdes det för deras
bättrande fruktan, vore den för föräldrar och anförvanter, som
hade blifvit insupen med mjölken och befästad med den till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
