Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ej detsamma. Läraren borde älska lärjungen så, som en fad^r
älskade sina barn. Lärarens kärlek borde endast vara mindre
blind. Hade en gosse tvifvelaktig begåfning, ja, syntes han
vara till och med klent utrustad, borde man dock icke
genast misströsta; ej heller borde man alltför mycket lita på
goda anlag.- På förändring i anlag och seder funnes många
exempel.
Med hänsyn till den metod, som Vives anser böra följas
vid undervisningen, fästa vi uppmärksamheten på följande
framställning, som vi hämtat från en akademisk afhandling
om Joannes Ludovicus Vives, som utarbetats af docenten vid
Helsingfors universitet Emil Böök. »Det metodiska
förfarande, Vives rekommenderar för undervisningen, är ett
ana-lytiskt-induktivt. Vid undervisningen samla vi, säger han,
många erfarenheter och observera olika bruk, på det vi af
dem må bilda allmänna regler. Om några af de enskilda
fallen icke öfverensstämma med den (hypotetiskt) uppställda
regeln, bör orsaken antecknas, hvarför så förhåller sig; om
den är obekant och de afvikande fallen äro få, så böra dessa
antecknas (som undantag); om de äro flera eller lika många
som de öfverensstämmande, bör en lärosats i det föreliggande
ämnet icke uppställas utan detsamma öfverlämnas åt
kommande forskares uppmärksamhet, så att af förundran en
vetenskaplig öfvertygelse (filosofia) må födas. Och för att gifva
ett stöd åt hvad han yttrat angående det induktiva
förfarandet fortsätter Vives: Alla vetenskaper, som hafva
handlingen till föremål, hämtas fullkomligast ur deras verk, hvilka
i följd af sin begåfning, sin flit och sin erfarenhet varit de
bäst utrustade, ty sådana män, hvilka handlat utan teori
men med understöd af nyss nämnda egenskaper, äro att anses
som upphofsmän till vetenskaperna. Så framställas
retorikens regler på grund af bruket hos Cicero och Demostenes,
skaldekonstens med stöd af Homerus och Vergilius.»
Sin framställning af undervisningens allmänna metod
afslutar Vives med följande beaktansvärda satser. »Den, som
söker intränga i en vetenskap och fastställa dess lagar, må
ofta vända sin blick från erfarenheten och bruket (så vidt
de nämligen äro en frukt af andras iakttagelser) till själfva
naturen, så att han må lära det mest exakta hellre än det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
