- Project Runeberg -  Tidskrift för folkundervisningen / Årgång 17 (1898) /
152

(1882-1920)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vändas, på det den kroppsliga smärtan, likasom fallet vore
med djuren, måtte hejda den, som icke hade tillräckligt
förnuft. En sådan tuktan finge dock ej vara hård eller
förnedrande, utom då det gällde sådana naturer, hvilka likasom
slafvar måste genom slag påminnas om sin plikt. Läraren
borde vara allvarlig men ej hård; mild men utan svaghet.
Han borde aldrig hota, om det ej vore alldeles nödvändigt;
men på hotelsen borde slag följa, om gossen ej lyssnade till
varningarna. Läraren borde ej använda smädeord, men han
skulle vänja lärjungarne att ej förakta hans hotelser och
hans tadel. Med straff borde han vara sparsam och iakttaga
rätta tillfället, hvilket gifver allting värde och kraft. De
större gossarne skulle endast sällan erhålla kroppslig aga,
dock någon gång. De borde ledas af fruktan och vördnad
för läraren och de allvarliga män i skolan, hvilka likasom
vittnen vore åskådare af deras dygder och fel, och slutligen
af hänsyn för fader och anförvanter.

Man borde bibringa lärjungarne en lefvande föreställning
om den höga och varaktiga njutning, med hvilken det
vetenskapliga studiet är förbundet. De moraliska lärorna borde
så gifvas, att de ej mottoges på ett yttre sätt såsom en
berättelse utan som en hälsosam näring för själen, hvilken
näring skulle smältas och öfvergå till kött och blod. Man borde
äfven ofta erinra lärjungarne om Gruds dom och om dödens
närhet.

Vives har åtskilligt att säga äfven om kroppens vård.
Han ansåg, att flitiga kroppsöfningar borde förekomma redan
i gossåldern, ty denna vore i behof af hvarje tillskott i kraft.
Man borde ej tvinga de unga till för mycket arbete, på det
man ej måtte väcka deras hat till studier. Den mänskliga
anden hade en märkvärdig frihetskärlek; han läte visserligen
pålägga sig ansträngningar, men han läte icke tvinga sig.
Lekarna, bland hvilka bollspel och kapplöpning vore att
förorda, borde på en gång tjäna till kroppens stärkande och
själens vederkvickelse. Då tillfälle ej funnes för kroppens
öfvande, kunde angenäma samtal öfver passande ämnen tjäna
till förströelse. En portik eller rymliga salar borde finnas,
där ungdomen vid dåligt väder kunde erhålla nödig
vederkvickelse. För kroppens vård finge man dock ej glömma

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:46:43 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidsfolkun/17/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free