Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
barnen ana djupare, än vi tro, att de alla äga samband med
det ena: deras lifsgemenshap med .
Svårligen kunna vi emellertid, vare sig det gäller att
utgå från en allmängiltig sanning i ett system för att
framställa det enskilda eller vi utgå från typen för att leda oss
till systemet, s. k, realsystem, framställa allt på en gång.
Huru vi bete oss, måste vi nog framställa det ena stycket
efter det andra; ty vårt förstånd är ju sådant, d. v. s.
dis-kursivt. För ungdomen tro vi därför, att dessa 5
»hufvud-stycken» verkligen med fördel kunna framställas bvar for sig
utan att strängt in- eller underordnas under ett system,
hvil-ket skulle förorsaka en stor vidlyftighet i de särskilda
af-delningarna och ingalunda i väsentlig mån underlätta
sammanhållningen af det hela. Vi kunna därför ej annat än anse
som ett synnerligen lyckligt fynd, att Luther, lämnande
vetenskaplig ordning och vetenskapligt system, låter den populära
kristendomsundervisningen bestå just i dessa 5 stycken, som
hvarje människa behöfver känna för sitt lif, nämligen Guds
lag, Guds trefaldiga nåd, vårt umgänge med Gud i , vårt
dopförbund och nattvardens måltid, och att »kort utveckling?
orubbligt fasthålles vid denna fördelning. Och förhåller det
sig icke oftast så, när det gäller praktisk kristendom? Läsa
vi icke vid husandakten och vid andakten i skolan den ena
bönen, den ena bibelafdelningen, den ena betraktelsen efter
den andra »i ordning»? Men ännu har jag ej hört någon yrka.
att det nödvändigt måste vara ett »enhetligt system» däri.
Aldrig har det t. ex. fallit någon in att sammanarbeta, låt
oss säga, Luthers morgonbön med Fader vår e. d. för att få
en »enhetlig totalbild».
Vid våra gudstjänster och andra kyrkliga förrättningar
följer det ena stycket efter det andra »i ordning», och dock
torde knappt prästen, ännu mindre lekmannen ha klart
medvetande om något system. Man låter samma uttryck
återkomma, samma sak upprepas, och ingen stöter sig därpå. På
söndagarna hålla våra präster predikningar än öfver ett, än
öfver ett annat ämne, så att man knappt kan märka något
sammanhang mellan olika söndagars predikan, ännu mindre
system däri. Och dock är ju bland annat meningen, att
forsamlingen härigenom skall föras framåt i kristlig kunskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
