Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skada, såsom du finner allt rikligen utlagdt i många böcker
därom. Och i synnerhet må du mest drifva det bud och det
stycke, som bland ditt folk mest kränkes. Såsom: det sjunde
budet, om stöld, måste du eftertryckligt inskärpa hos
handt-verkare och handelsmän, ja, äfven hos bönder och tjänstefolk;
ty bland sådant folk är allehanda otrohet och tjufnad stor.
Likaså måste du bland barn och menige man väl drifva det
fjärde budet, att de skola vara stilla, trogna, lydiga,
fridsamma; därvid bör du ock alltjämt bifoga mänga exempel ur
skriften, hvilka visa, hurusom- Gud straffat eller välsignat
sådana människor o. s. v.»
1 dessa Luthers ord ligger visserligen en eftertrycklig
fordran att förblifva vid samma kateketiska textord och vid
därtill fogade förklaringar, till dess de blifvit med förståndet
uppfattade och i minnet väl inpräglade, men därjämte ock en
bestämd fordran att ställa dem i förbindelse med hvarje
särskild lärjunges lif efter förhållandena på hans tid och efter
hans ålder, bildning och behof.
Allt ifrån Luthers tid intill våra dagar hafva betydande
män både på vetenskapens och undervisningens fält söka
närmare teoretiskt och praktiskt utföra äfven denna grundsats.
De hafva strängt fasthållit den synpunkten, att i
kristendomen ligger ej blott ett läroinnehåll utan framför allt en
Guds lif skraft. De hafva därför sökt öfver föra detta lif till
lärjungen i, med och under kristendomsmeddelelsen, vare sig
det skett i vetenskaplig form eller i enkel folkundervisning
och fördenskull gått mera direkt in i hans lifsförhållanden.
Hufvudsyftet har varit icke så mycket att samla bibelbevis för
riktigheten af kyrkans läror som att få en blick in i den
organiska utvecklingen af Guds frälsningsplan och att följa
de gudomliga lifsyttringarna i skriften, hos den enskilde och
inom samfundet.* Man skulle kunna förlikna dem och deras
arbete vid en naturforskare, som börjat gripas af beundran
öfver lifvets företeelser i naturen. Han betraktar det i dess
lägsta företeelser, han följer det med beundran allt högre,
ända tills han kommer till dess högsta och mest utvecklade
former. Efter lifvet spanar hans blick, men han känner sig
* Med tiden fingo de namnet pietister, ännu längre fram namnet
bibelteologer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
