Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skolseminarierna och utträda sålunda fullbildade att
undervisa folket.»1 Då någon lärare med mera vaken syn för
bibliska historiens vikt för folkskolan lade sig vinn om detta
ämne, så hämmades och afkyldes hans nit mycket ofta af
tanklösa föräldrar, som betraktade som det enda nödvändiga,
att barnen förmådde rabbla upp katekesen. Allmogens
fäder-neärfda vördnad för bokstafskunskap däri sviktade ännu icke,
och bibliska historiens värde för barnundervisningen insågs
ej af den.
Andra funnos dock, som både enskildt och offentligt
verkade i syfte att åt detta ämne bereda inom folkskolan en
mera oomtvistad plats. Till denna snart märkbara strömning
i sinnena hos folkskolans vänner bidrog de mångas
berättigade klander af det gängse undervisningssättet i katekes,
hvilket var ägnadt att neddraga undervisningen i religion
till en mekanisk utanläsning, som lätt kunde verka förödande
på det religiösa sinnet. De funnos, som trodde, att läsningen
af bibliska historien skulle kunna verka som en motvikt
däremot. Vännerna till en mera lifgifvande
kristendomsun-dervisning läto ej trösta sig med somligas påstående, att den
döda bokstafskunskapen nog kunde göras lefvande och blifva
till gagn, om blott Guds ande en gång finge makt med
barnens hjärtan. Oppositionen växte, och den väckelsevind, som
på 1850-talet började framtränga i landet, gjorde också sitt
till, att den slentrianmässiga katekesläsningen hos allt flera
råkade i misskredit, och att intresset för bibelordet stegrades
och därmed också i viss mån det för bibliska historien. På
möten och i tidskrifter behandlades den viktiga frågan, om
det icke vore skäl att göra allvar af folkskolestadgans
föreskrift om att bibliska historien allmänt skulle upptagas på
folkskolornas läsordning. Tidningen »Folkskolan» hade redan
1848 varmt tagit till orda därför. Den ansåg, att dess
innehåll borde betraktas som en »liten droppe af det lefvande
vattnet, utvald med hänsyn till barnens behof», att man äfven
därför borde läsa den, att den för visso innehölle »brodden»
till hela världshistorien, som i dess ljus lättare kunde fattas.2
Vid det allmänna svenska läraremötet i Stockholm följande
1 Triaden, 1853, N:r 5.
2 »Folkskolan», 1848, N:r 8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
