Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
år (1849) uttalade den ansedde pedagogen Magister Fineman,
att »en historisk lärobok bör gå före eller åtminstone jämte
katekesen», och flera seminarieföreståndare jämte andra
pedagogiskt förfarna män omfattade den meningen, att
undervisning i biblisk historia rent af borde vara grundläggande vid
meddelandet af kristendomskunskap. Meningarna voro dock
delade, huruvida de bibliska berättelserna borde hämtas direkt
från den heliga skrift eller läsas i en särskild utarbetad
lärobok. Med afseende på sättet för själfva undervisningen
yttrade sig en seminareföreståndare så, att berättelserna borde
först kort och enkelt meddelas, hvarefter det vore tjänligt
att framställa frågor med anledning af innehållet och låta
barnen med öppen bok söka afgifva svar på dem.1 Detta
tillvägagångssätt stämde ungefärligen öfverens med den
metod, som då förordades vid växelundervisningssällskapets
normalskola. Äfven där ansåg man tjänligt att lägga grund
med biblisk historia. I denna skolas första klass följde man
den regeln, att läraren antingen uppläste ur bok eller ur
minnet framställde berättelsen i fråga och i samband därmed
gaf nödiga förklaringar, hvarefter han punkt för punkt
utfrågade det meddelade. Utan att barnen betungades med
någon läxläsning, ja, innan de voro i stånd att läsa i bok,
tillägnade de sig på detta sätt de bibliska berättelserna. I
de bägge högre klasserna däremot lästes läxor i ämnet, och
vid katekesens behandling sökte man i denna skola belysa
lärosatsen genom hänvisning till barnens insikter i den heliga
historien. Huru fast öfvertygad man var där om det
pedagogiskt riktiga att grunda kristendomsundervisningen på ett
bibliskt historiskt underlag, märkes af ett omdöme, som 1850
den omförmälta tidningen »Folkskolan» fällde beträffande just
normalskolans undervisningsmetod. Skulle man göra början
med katekesens dogmer ’»utan hänvisning på de bibliska
exemplen, så skulle däraf ingen annan frukt uppkomma än
ett dödt bokstafsvetande, som endast tjänar att väcka leda
för religionens sanningar».2 Då denna skola räknades som
en mönsterskola för hela rikets folkskoleväsen, så vittna de
1 Berätt. om det Allm. Sv. Läraremötet, hållet i Sthlm 1849, P. E.
Sved-bom; afd. för folkskoleväsendet, sid. 34 f.
2 »Folkskolan», årg. 1850, N:r 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
