Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vore »bakvändt ocb illa gjordt att först börja med katekesen
och sent eller aldjig med bibliska historien». Och i fråga om
sättet, hvarpå man borde bibringa kunskapen däri, uttalades
den meningen, att man i allmänhet icke borde läsa den
rab-belvis utantill. Sedan barnen hunnit fram till berättelsen
om israeliternas ökenvandring, borde man göra en begynnelse
med läsning af katekes och därefter låta bägge lärogrenarna
löpa fram vid sidan af hvarandra. Alltid borde läraren själf
eller en skicklig lärjunge på ett enkelt sätt med egna ord
förtälja berättelsernas innehåll, innan uppgiften förelädes
lärjungarne till öfverläsning.1
Så länge monitörväsendet tillämpades inom folkskolorna,
kunde man ej våga hoppas, att bibliska historien skulle kunna
tillvinna sig en aktad plats inom religionsundervisningen där.
Därför kommo grefve T. Rudenschölds reformsträfvanden i
syfte att minska dess välde att inverka fördelaktigt också
på bibliska historiens ställning och behandling i folkskolan.
Då han i medlet af 1850-talet hunnit med ledning af ökad
erfarenhet moderera sitt ursprungliga undervisningssystem
och i sin skrift om »Svenska folkskolans praktiska ordnande»
också uttalade sig om religionsundervisningens lämpliga
behandling där, förordade han i likhet med flera af sina
samtida företrädesvis läsning af själfva bibeln och förklarade:
»På skolbarnens införlifvande med den evangeliska historien
från bebådelsen och födelsen i krubban allt intill
korsfästelsen, uppståndelsen och himmelsfärden och om allt, hvad
Frälsaren under tiden gjorde och talade samt å sin himmelske
Faders vägnar fordrade och lofvade, synes mig
religionsundervisningen i den kristna folkskolan hufvudsakligen böra
hänsyfta».’2 En viss uppmärksamhet skänkte han väl ock åt
förklaringen af Lilla katekesens tre första hufvudstycken
men ansåg, att en »ordnande sammanfattning af den kristna
trosbekännelsens och sedelärans i ordet spridda delar» borde
meddelas först i nattvardsskolan, medan i folkskolan
evan-.geliemas berättelser borde utgöra kristendomsundervisningens
1 Thorelius, F.: »För och mot vår folkskola», Berätt. om Åmåls folksk.
8ällsk:s första sammanträde 1854, Åmål 1854, sid. 11 f.
2 T. Rudenschöld, Sv. folkskolans praktiska ordnande, Göteborg 185G,
sid. 75 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
