Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skall människan kunna själf lägga band på sina begär,
måste hos henne finnes en inre kraft, som äger
förutsättningar för att kunna med utsikt till seger upptaga kampen mot
begären. Hvar är en sådan att söka? Hos
kunskapsförmågan ligger den icke, ty man kan mycket väl veta det rätta
och på samma gång sakna kraft att göra det. Lastens träl
bekräftar påståendet. Ensamt känslolifvet bildar ej heller
någon pålitlig motvikt mot begären i deras förirringar. Ett
godt skydd erbjudes visserligen i ett rent känslolif, men
genom lättrörligheten hos känslorna förminskas pålitligheten.
Deras hufvudbetydelse för det mänskliga handlandet ligger
däri, att de gifva impulser åt viljelifvet, hvars yttringar,
åtminstone på det lägre området, hafva i motsvarande känslor sina
driffjädrar. Det är inom viljelifvet själft, som den kraft skall
sökas, genom hvilken begären tyglas. Såsom anlag finnes
densamma hos alla, om den än icke hos alla får komma till
utveckling. Det är viljan.
Viljan skiljes lätt från begärförmågan, om man betänker,
att det är från henne människans förmåga af själf
behärskning eller hennes herravälde öfver begären kommer, hvaremot
de senares tillväxt sker på bekostnad af detta herravälde.
Granska vanligt är dock, att dessa båda sinsemellan så olika
yttringar inom viljelifvet förblandas med hvarandra.
Viljan ger sig allra först till känna såsom en hr af t, som
hämmar begäret, håller det inom vissa gränser, ja, kanske
alldeles hindrar det från att öfvergå till handling. Men
härmed har icke det för viljan egendomliga trädt i dagen.
Motstånd mot ett begär kan nämligen ock härröra från fruktali
för följderna. Men att tvingas och att vilja är icke samma
sak.
Grenom att begäret hämmas, uppstår rådrum för
öfver-läggning. Denna är förståndets sak och gäller närmast,
huruvida det, som begäret åstundar, verkligen är
eftersträfvans-värdt eller ieke. På öfverläggningen inverkar människans
lifsriktning i det hela. Den oegennyttige människovännen
tänker annorlunda än den, som ser i första hand på sin egen
fördel. Groddagspilten afstår med tvekan från
bekvämligheter, som det för en annan faller sig helt naturligt att
försaka. I synnerhet känslolifvet öfvar stort inflytande på öfver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
