Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
läggningen. Den handling, förståndet angifver såsom den
bästa, har icke alltid det största känslovärdet, och därigenom
händer, att en medelväg sökes.
Mellan de möjligheter, som vid öfverläggningen varit
under ompröfning, tillkommer det nu viljan att välja, och
valet ger sig till känna i beslutet. Detta utgör den egentliga
viljeyttringen och är det för viljan karaktäristiska. Under
det driften är bunden vid behofvet och begäret vid det, som
ter sig såsom lockande, kan viljan tygla båda. Bland en
mängd begär kan hon besluta sig för att följa ett, men hon
kan ock tillbakavisa dem alla. Det, för hvilket hon beslutar
sig, kallas för hennes syftemålsförnimme. Namnet kommer
däraf, att människan i sitt medvetande förnimmer det valda
såsom ett mål, hvartill viljan syftar. Man kan öfver
huf-vud taget icke vilja annat än sådant, som man vet, d. v. s.
har såsom en förnimmelse. Den, som »icke vet, hvad han
vill», har icke ännu fattat något beslut, hvilket åter innebär,
att någon egentlig viljeakt icke hos honom kommit till stånd.
Om människans lifsriktning i det hela utöfvar inflytande
på öfverläggningen, så gör den det i ännu högre grad på
valet och det därmed i sammanhang stående beslutet. Det
är förklarligt, att själfhärskaren besluter sig för att
kring-skära friheten hos ett folk, som lyder under hans spira, men
det är lika förklarligt, att ett vid politisk frihet vant folk
besluter sig för att värja sin frihet. Af de medel, som
användas för syftemålens förverkligande, kan man bedöma
parternas högre eller lägre sedliga ståndpunkt.
På beslutet följer utförandet. Men äfven om detta af
en eller annan ledning skulle uteblifva, har i alla fall i
beslutet en viljeyttring kommit till stånd.
Af syftemålsförnimmelsen beror viljans beskaffenhet
såsom god eller ond. Den vilja, som ledes af själfviska
beve-kelsegrunder, visar sig därigenom hafva ett själfviskt
syftemål och är följaktligen ond. Syftemålsförnimmelserna kunna
indelas i tre stora hufvudgrupper, i det de såsom
eftersträf-vansvärdt framhålla antingen det i världslig mening
angenäma eller det för världsliga syften nyttiga eller det i och
för sig goda. Så ledes den njutningslystne af
syftemåls-förnimmelser af första slaget, njutningen må nu taga väl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
