- Project Runeberg -  Tidskrift för folkundervisningen / Årgång 18 (1899) /
180

(1882-1920)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

det beslut, hvartill öfverläggningen leder, bör fasthållas eller
icke. Exempel härpå ger undervisningen i rikt mått. Har
barnets öfverläggning om svaret varit felaktig, så blir äfven
detta oriktigt och kan icke gälla. Genom ledande frågor
kommer läraren då till hjälp i och för en ny öfverläggning,
men det åsyftade svaret på den först gifha frågan bör af
barnet själft utfinnas, låt vara under lärarens ledning.
Härigenom vänjes barnet vid eftertanke, innan det svarar, d. v. s.
vid öfverläggning, innan beslut fattas.

Såsom en förståndig lärare går till väga vid
undervisningen, så bör uppfostraren i allmänhet göra. »Kan du din läxa
då?» frågar modern nioåringen, som lockas ut till leken. »Hvar
har du dina vantar då?» frågar hon fyraåringen, som en
vacker vinterdag fått löfte att tumla om i snön. Genom dessa
efter barnens utvecklingsgrad afpassade frågor ställer hon
medelbart till dem den uppmaningen: »Tänk dig för, innan du
gör något 1» Hon kunde visserligen — och detta är nog
vanligare — i det ena fallet befalla: »Lär dig först din läxa!»
och i det andra själf gå efter barnets vantar, men mera af
uppfostran ligger nog i det förra tillvägagångssättet.

Vår andra grundsats för uppfostran till karaktärsfasthet
uttryckes alltså i följande ord: Vänj barnet vid att tänka sig
för, innan det handlar!*

Det är ock en känd sak, att barn brista i uthållighet.
Däröfver är ju icke att förundra sig, ty det kan ej
annorlunda vara. Men denna svaghet bör så småningom
öfver-vinnas. Detta sker bland annat därigenom, att de
uppdrag, som lämnas barnet, och det arbete, som förelägges
det, äro afpassade efter dess krafter, så att uppfostraren
kan under vanliga förhållanden fordra, att de ordentligt
utföras. Barnet har nämligen en viss benägenhet för
att låta arbeten ligga halffardiga. Annorlunda ställer sig
nog saken med sådant, som det af egen drift företager, men
från hvars fullföljande det af bristande förmåga måst afstå.
Den förödmjukande erfarenhet, som det då gör, har ock en
uppfostrande betydelse. Det kommer till insikt om att
viljan ensam icke fbrmår allt. Men nog vittnar det mindre
fördelakigt om gossen, ifall man i hans gömmor finner
påbörjade kartritningar tillsammans med andra halffardiga ar-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:46:54 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidsfolkun/18/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free