Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligheterna, innan den rena sanningen mäktat bryta sig fram
utur striden.
Frågar man nu, huru det kan vara möjligt, att, under det
man dock i allmänhet är ense om det väsentligaste, om
möjligheten af den döfstummes undervisning, om beskaffenheten af
hans själsförmögenheter, om undervisningens mål m. m., en så
envis strid, som nu är antydd, kunnat fortfara alltmedan
döf-stummeundervisningens början och emellan män, som dock å
båda sidor måste tillerkännas varmt intresse för de döfstumma
och deras bästa; så är väl svaret icke det lättaste att afgifva.
Ett försök till ett sådant bör emellertid icke vara utan sin
nytta, och till någon ledning härvidlag torde följande kunna
tjena. Först och främst bör man då icke förbise de stora
svårigheter, som alltid äro förenade med döfstummas undervisning.
Uppgiften är nämligen, i sin allmänhet framstäld, att gifva
den döfstumme icke blott ett språk att uttrycka sig på, utan
äfven sjelfva begreppen, tankarne. Ty med få undantag äro
begreppen för honom lika främmande som orden, hvarför
begge måste inläras. Hvilken svårighet således vid början af
denna undervisning, då man har så godt som ingenting att taga
fatt om, att knyta fast vid, och hvilken svårighet att under en
kort tillmätt lärotid hinna meddela så mycket, som han
behöf-ver för att kunna begripa och använda vårt språk i enkel form!
Ingen, som icke sysselsatt sig med denna undervisning, kan
göra sig en rätt föreställning om hvilket herkulesarbete det är
att hinna så långt med en döfstum, att denne kan förstå en
vanlig bok. Men ju svårare en sak är, desto lättare uppstå
derom olika meningar; och sådana uppstå icke minst i fråga om
metoder. — Icke utan sitt vissa inflytande synes det vara, att
kämparne ifrån början tillhört tvänne så mot hvarandra
stående nationer som den franska och den tyska. Frågan har
härigenom fått äfven sin nationella anstrykning. Utom sjelfva de
gängse namnen på metoderna, för hvilka namns bibehållande
man kämpar, vittna derom uttryck från tyskarnes sida sådana
som »det franska ogräset» (om teckenmetoden) och »det tyska
hvetet» (om talmetoden). — Men framför allt tro vi, att man
skulle å ömse sidor hafva lärt mycket och undvikit många
onyttiga ordstrider, om man mera, än hvad fallet varit och är,
gjort sig besväret att noggrant efterforska och aktgifva på re-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
