Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gått folkskolan, skulle der blifva fostrade antingen till ett liknöj dt
och tanklöst slägte utan vetgirighet; utan högre intressen än
»hvad skola vi äta och dricka och hvad skola vi kläda oss med»;
eller ock till ytliga, lättsinniga menniskor, hvilka, flyende
allvarligt arbete, söka tillfredsställa sin andes behof efter vetande genom
att läppja på litet af hvaije och hvilka, ovana som de äro att
sjelfva genom eget arbete lära sig förstå hvarora fråga är, blifva
antingen ett lätt byte för dem, som af en eller annan anledning
hafva sin vinning i att bedraga dem, eller ock skola de, menande
sig vara mycket visa, bedraga andra genom den djerfhet,
oförsynthet eller det ordsvall, hvarmed de uppträda. Endast det minsta
antalet af folkskolans barn skulle i framtiden, trots den förvända
undervisningen i skolan, genom de förhållanden, i hvilka de
komma att lefva, eller till följd af en ovanligare begåfning.
utvecklas till tänkande män och qvinnor med allvarlig hållning och
med högre intressen än hvad hör till tillfredsställandet af de
timliga intressena.
Vill man således fostra folkskolans barn till tänkande,
sjelf-ständiga menniskor,, hvilka i framtiden kunna som fullmyndiga,
goda medlemmar uppträda och verka inom familjen, staten och
kyrkan; är det nödvändigt, att man afväger folkskolans lärokurs
så, att barnen hinna grundligt genomarbeta den och kunna klart
uppfatta den samt att vid arbetet härpå alla själskrafterna tagas i
anspråk, på det att man äfven i och genom undervisningen måtte
kunna sörja för deras harmoniska utbildning.
Carl K—7i.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
