Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att när en kyrkopsalm skall läras eller läsas, då bör den läras
grundligt. Här beror ej allt på, huru mycket eller huru många
som medhinnas, utan huru väl det lästa inhemtas. Här beror
det enligt min uppfattning ej på qvantiteten utan qvaliteten.
Derför upptager äfven normalplanen en ganska liten kurs i
detta ämne, då den säger: Valda psalmverser till ett antal af
tio till femton för hvarje läseår och detta antal »verser» kan
väl icke anses för stort;*) men om dessa verser äro verkligt
goda, hvarvid läraren må lägga synnerlig vigt, och väl
genomgås, kan det ej betviflas att icke en verkligt god skatt
der-igenom skall nedläggas hos barnen.
Men innan jag öfvergår till denna undervisnings egentliga
beskaffenhet, måste jag besvara en fråga, som mången af mina
läsare kanske redan i sitt inre framkastat. Hvarför skall
undervisning ske just i kyrkopsalmer?Hvarför skola de inläras?
Vore det icke bättre att framtaga någon god andlig sångbok,
ur denna lära barnen några stycken och sedan förtydliga dem,
i synnerhet som du erkänt att åtskilligt felaktigt förekommer
i vår psalmbok? Härpå vill jag i korthet svara:
1) Kyrkopsalm erna sätta oss i förbindelse med hela
kyrkans historiska utveckling och i synnerhet med de män, som
inom den samma lefvat och sjungit sina sånger till Guds ära.
Vi få der genom öfversättningar göra bekantskap med en
Ambrosius, en Augustinus, en Huss, Luther, Decius, Speratus,
Heermann, Paul Gerhardtr m. fl. utländska fromma män, med
en Olaus och Laurentius Petri, en Spegel, Svedberg, Arrhenius
och Ollon, med en Franzén och Wallin såsom svenska
psalmsångare. Vi få se deras fel och beundra deras frimodighet och
kraft. Vi få genom deras sånger likasom en inblick i huru
kristendomen uppfattats på olika tider och huru olika sidor af
den samma på olika tider företrädesvis besjungits. Psalmboken
är hvad man kallar en religiös antologi.
2) Kyrkopsalm erna utgöra en egendom, som är gemensam
för hela den svenska kyrkan och stå således ej i tjenst hos
något visst parti.
3) De besjunga ej ensidigt det andliga lifvets uppkomBt
och erfarenheter, ej heller ensidigt någon viss del af
kristendomen utan söka framställa denna i helhet vare sig det gäl-
*) Det blir ungefär tvänne psalmer af vanlig längd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
