Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
h vartill anlagen och krafterna passa, innan de blifvit uppodlade.
Det är derför för samhället en pligt mot individen att söka, så
vidt omständigheterna medgifva, väcka och uppodla hvars och ens
krafter. För det andra är det för samhället sjelft af vigt, att så
litet som möjligt af dess andliga kapital genom försummad
användning blir liggande ofruktbart. Intet arbete finnes, som ej
göres bättre af en väckt än af en slumrande intelligens. Dock,
betydelsen häraf hafva vi redan antydt i ofvan åberopade uppsats.
Vi vilja här endast ytterligare erinra om följande ord af Herder:
»Göttliche und edle Talente im Menschen unbenutzt liegen,
ver-rosten und sich selbst aufreiben zu lassen, ist nicht nur
Hoch-verrath gegen die Menschheit, sondern der grösste Schade, den
ein Staat sich zufiigen kann.» För öfrigt behöfva vi ej vara
mångordiga om denna sak. För barnens intellektuella och sedliga
utveckling, för deras framgång i »kampen om tillvaron», är det
alldeles nödvändigt, att det andliga utvecklingsarbetet ej afbrytes
vid så tidig ålder som det 12:te å 13:de året, vid hvilken ålder
barnen enligt hos oss gällande undervisningsplan kunna hafva
genomgått folkskolan, om ock den skolpligtiga åldern räcker till
fylda 14 år. Och denna nödvändighet är både i vårt och de flesta
andra civiliserade land både känd och erkänd.
Vi vilja här först i korthet redogöra för de olika sätt, hvarpå
man så väl hos oss som i några främmande stater hittills sökt sörja
för detta bildningsbehof, för att sedan och med ledning af sålunda
vunnen erfarenhet undersöka, enligt hvilka grunder
skolväsendet för den närmaste framtiden i vårt land bör ordnas.
Menar man med »fortsatt» undervisning en sådan, som
meddelas åt barn eller äfven äldre, sedan de upphört med den dagliga
undervisningen och omfattat något yrke, under tider, som äro
lediga från yrkesarbetet, så kan man som ett slags fortsatt
undervisning anse de förhör, som redan strax’ efter och i samband
med reformationen i flera protestantiska tyska stater af
prester-skapet om söndagarne anstäldes med ungdomen. Under de
följande århundradena blefvo dessa söndagsskolor föremål för
lag-stiftarnes omvårdnad, och särskildt mot slutet af 1700-talet sökte
man genom flera författningar att ordna deras verksamhet. Små-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
