Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
antalet lärjungar i skolan derigenom blir så ringa, att man icke
anser det motsvara besvär och kostnader att upprätta sådana skolor.
Dock det är ej nog med, att tillträdet till fortsättningsskolan
står öppet för alla, som vilja besöka henne. Hon bör, likasom
folkskolan, vara obligatorisk. Ett halft steg härtill har tagits
genom den ofvan omnämnda fabriksstadgan. Det vore godt, om
steget snart toges fullt ut. Vi se ock, att man öfverallt i utlandet,
der man lagt någon större vigt vid fortsättningsskolans arbete,
gjort henne obligatorisk, ofta sedan man först gjort fåfänga försök
med fakultativa skolor. Så t. ex. heter det i cn officiell berättelse
af skoldirektionen i Bern for år 1882: »Die freiwilligen
Fort-bildungsschulen gehen nach und nach ein. In Bezug auf die
Rekrutenschulen klagt alles uber mangelhaften Erfolg, der in
keinem Verhältniss stehe zu der grossen Muhe, die auf den
Ge-genstand verwendet werde. Darum der Ruf: obligatoiische
Fort-bildungsschule!»
Hurudan är i sjelfva verket ställningen, der
fortsättningsskolan är fullkomligt frivillig? Hurudan var den hos oss, innan
fabriksstadgan utkom? För det första var antalet
fortsättningsskolor högst obetydligt, äfven i våra större fabriksstäder, detta
naturligtvis till en del beroende derpå, att endast relativt
skickliga barn der fingo mottagas. Men äfven om så ej varit
förhållandet, skulle till foljd af åtskilliga omständigheter, såsom många
arbetsgifvares och föräldrars begär att draga största möjliga vinst
af bamens arbete, en stor mängd barn undanhållits från skolan.
För det andra afhöllo sig från den fortsatta undervisningen i
synnerhet de mest vårdslösa och liknöjda barnen, således de som bäst
behöfde den samma. Vidare var skolgången högst oregelbunden
och kunde ej vara annat, då ingen påföljd var stadgad för olofliga
försummelser. Om den förändring, som inträdde genom den nya
fabrikslagen, komma vi strax att tala.
Slutligen finna vi förordningens föreskrift om
undervisningstiden icke lycklig, dels af pedagogiska, dels af praktiska skäl.
Mycket lämpligt är att medgifva städerna att anordna fortsatt
undervisning i aftonskola, fastän äfven här en bättre anordning är
tänkbar. Men alldeles olämpligt tro vi det vara att på landet
samla undervisningen på 6 veckor i följd eller fördelade på två
terminer. Derigenom betonas allt för starkt skolans uppgift att
undervisa, att meddela ett visst mått af kunskaper — detta blir
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
