- Project Runeberg -  Tidskrift för folkundervisningen / Årgång 2 (1883) /
137

(1882-1920)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ställning i visst slag af arbete, nämligen fabrik, handtverk eller
annan bandtering. Härigenom fritagas alla de flickor, som efter
slutad skolgång stanna i hemmet eller antaga tjenst, och flertalet
af landtbefolkningens barn jämte en hel mängd andra från
fortsatt skolgång. Den fortsatta undervisningen blir sålunda
obligatorisk endast för ett fåtal barn;

att lagen visserligen påbjuder fortsatt undervisning för de i
visst slag af arbete anstälda barnen, men icke stadgar någon
påföljd for uraktlåtenheten att begagna undervisningen. I
förordningens 17 § heter det visserligen, att »för öfverträdelse af de i
denna förordning gifna föreskrifter straffas näringsidkare med böter
från och med 10 till och med 300 kr.», men huruvida denna § har
afseende äfven på förordningens 7 § angående obligatorisk
skolgång, är åtminstone högst tvifvelaktigt. Nog tyckes sist nämnda
§ endast innehålla ett åläggande for barnen att besöka skolan,
men för dem finnes intet ansvar stadgadt i händelse de icke lyda.
Skulle denna uppfattning af innehållet i fabriksstadgans 7 § vara
riktig, så kommer säkerligen dess föreskrift om fortsatt
skolundervisning snart att visa sig fullkomligt illusorisk; och att
förordningen måste tolkas på detta sätt, är flera lagklokes mening; ännu
finnes dock intet prejudikat. Det enda skäl, som kan anföras för
den uppfattningen, att arbetsgifvarne kunna göras ansvariga för
efterlefvandet äfven af § 7, är den i § 12 intagna föreskriften, att
näringsidkaren skall » förvara de intyg angående åtnjuten
undervisning, hvilka enligt § 7 skola till honom aflemnas». Men om
nu de minderåriga arbetarne icke bry sig om att besöka skolan,
hvad då? Det värsta, som synes kunna hända, är, att helso
vårdsnämnden ålägger näringsidkaren att från sitt arbete aflägsna det
försumliga barnet, hvilket då på annat ställe kan söka nytt
arbete. — Det pedagogiska momentet har tydligen vid
utarbetandet af den ifrågavarande förordningen varit af så
underord-nadt intresse, att man ansett det tillräckligt att såsom en allmän
grundsats påbjuda obligatorisk skolundervisning, utan att söija
för att samma påbud genom detaljerade ansvarsbestämmelser äfven
blefve effektivt.

Slutligen vjlja vi påpeka en punkt i den omhandlade
fabriksstadgan, som dock mera är en formell oegentlighet än af real
betydelse. Det heter, att de i arbete anstälda minderårige skola
undervisas i folkskolan på de tider etc. Men tages detta ord i sin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:44:44 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidsfolkun/2/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free