Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sparandet medelst skolsparkassor. Deremot kan man strida utan
att förneka nyttan och nödvändigheten af en ’sund realism’.
Det är en sanning: i de germaniska och särskildt de tyska
barnens blod ligger icke en lika stark böjelse att spara som
t. ex. hos de judiska barnen. De framlefva sorglöst sin dag.
De äro fullt medvetna om sitt personliga värde och sina
krafter. Deras mod är så stort, att de trotsigt skåda in i
framtiden och försumma att sörja för den. (Man kan dock, menar
författaren längre fram i arbetet ifrågasätta, huruvida icke
detta kanske i grunden dock är ett omedvetet, men lefvande
förlitande på Gud.) Och när man vidare säger: för sent blifva
de derför varse, att Jakob varit listigare än Esau, så må dock
deremot erinras derom, att Esau i medvetande af sin inre kraft
och sin egendom likväl kunde säga: jag har nog, behåll det
du hafver (1 Mos. 33: 9). Må Jakob gerna allt framgent
behålla namnet om sig såsom den listige, om Esau är honom
öfverlägsen i fysisk och sedlig kraft.»
I socialt hänseende visas skolsparkassoma vidare vara af
dels tvifvelaktigt värde, dels verka ofördelaktigt.
Skolsparkas-sornas vänner öfverskatta tydligen skolans verksamhet
härut-innan, då de utan undantag i skolsparkassoma hoppas finna
»en teoretisk och praktisk operationsbas till lösande af den
sociala frågan, till socialdemokratiens bekämpande». Mot
socialdemagogiska böjelser behöfves en bättre rustning, än den
skolsparkassoma kunna gifva. Der fordras klar tankeförmåga,
kännedom om historiens lärdomar och framför allt tro på Gud,
kristlig sjelfförsakelse, ödmjukhet och . Men huru
skola sådana dygder kunna framkallas genom en institution,
som särskildt är egnad att stärka lusten att ega penningar?
I slutet af den polemiska delen visar författaren, att
fordran om skolsparkassors inrättande stöder sig dels på falska
förutsättningar, dels på sådana, som icke i alla land äro till
finnandes. Hit kan exempelvis räknas den af
skolsparkassor-nas vänner ideligen framhållna satsen, att lättsinne,
slösaktighet o. d. äro utmärkande egenskaper för folken; hit hör
antagandet, att skolbarnen i allmänhet af deras föräldrar erhålla
en bestämd summa för t. ex. vecka att dermed bestrida
utgifterna för skolreqvisita o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
