Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skrifva dåligt. — Jag skulle önska, att hvarje lärare besutte
denne unge mans konseqvens; frukterna deraf skulle förvisso
skönjas äfven på annat än skrifböckerna.»
3. Ett tredje vilkor för framgången af lärarens
verksamhet är slutligen en regelbunden skolgång. Att tala om de
olägenheter en oregelbunden skolgång medför är icke af nöden, ty
hvar och en lärare känner dem af egen erfarenhet allt för väl.
I stället torde det vara på sin plats att med några ord vidröra
de medel, läraren har till sitt förfogande att framkalla en
regelbunden skolgång.
Ett slags medel härför äro de, som folkskolestadgan och
distriktets reglemente erbjuda. Folkskolestadgan tillerkänner
läraren rätt att i enlighet med de föreskrifter, distriktets
reglemente innehåller, bestraffa barnet, derest det felar i sina
åligganden. Sålunda har läraren rätt att bestraffa oregelbunden
skolgång, för så vidt felet härtill är barnets. De olika
bestraff-ningsgraderna bero väl i allmänhet af läraren sjelf. Ett
särdeles verksamt medel synes mig vara det förr åtminstone ej
sällan använda, nämligen att låta barnen sitta qvar eller ock
på tid, då de öfriga barnen äro fria från undervisning, komma
till läraren och återtaga det försummade. Sant är, att detta
medför extra arbete för läraren, men genomför han saken
konseqvent, torde han icke behöfva bråka dermed allt för
länge, ty hellre än att gå miste om sin fritid, infinna sig
barnen regelbundet i skolan. Detta medel förutsätter dock
understöd från föräldrarnes sida, för att det skall kunna
konseqvent genomföras.
Ar felet deremot föräldrarnes, så åligger det enligt
folkskolestadgan presterskapet att varna dessa, derest de nämligen
tredskas att efterkomma gifna föreskrifter. Hafva ej
prester-skapets varningar åsyftad verkan, tillkommer det kyrkorådet
att ingripa. Slutligen, om inga varningar hjelpa, kunna barnen
skiljas från föräldrarne och öfverlemnas åt andra personer att
vårdas på föräldrarnes bekostnad.
Sådana äro folkskolestadgans föreskrifter. Men gifvet är,
att man i det längsta drager sig för att tillgripa sådana medel
som varningar inför kyrkoråd och skiljande af barnen från
föräldrarne. Jag föreställer mig, att dessa åtgärder äro så
exceptionella, att i de flesta skoldistrikt de ännu icke kommit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
