Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
några antydningar, särskildt för att få inlägga en gensaga emot ett
allt emellanåt framskymtande begär att placera geografien i ert
grupp med naturkunnigheten. Man klagar öfver
historielära-renas oförmåga att undervisa i geografi, men besinnar icke, att
naturvetenskapsmännen dertill i regeln hafva än färre
förutsättningar. Dessa senare äro gemenligen starka i en gren af sitt
omätliga område, men dominera också inom den samma genom sin
väldiga detaljkunskap; geografen behöfver upplysningar och hjelp
från snart sagdt alla naturvetenskapens områden, man har från
intet af nöden en ansenligare massa med detaljer. Det är
kaus alsammanhang et i stort sedt inom naturen, som geografen
utfrågar, och han vill dessutom få kännedom dels om skilda
lands och zoners skaplynne såsom landskap, dels om de
huf-vudsakliga hjelpmedel, de samma erbjuda menniskan att bygga
ett kulturlif på. Närmare än så kan icke geografien, utan att
förvilla sig om sin uppgift såsom ett allmänt humanistiskt
bildningsmedel, inskrida på naturkunnighetens snart sagdt gränslösa
rymder; den fysiska geografien berör på alla land de allmänna
frågorna om klimat, berggrund, jordbeskaffenhet, växtlighet,
djurverld o. dyl., men den meteorologiska, geologiska,
agrono-miska, botaniska och zoologiska detaljforskningen tillhöra henne
icke. Den naturkunnige stannar vid klimatet, växtligheten
o. dyl. såsom naturföreteelser; geografen berörer dem endast i
deras relation till menniskan. Den förre genomletar dem i
detalj för att systematisera dem, den senare upptager blott det
karakteristiska på hvarderas område och begär få veta deras
inflytande på hvarandra, allt för att upptäcka deras gagn eller
skada för menniskan.
Det jag vidare har att säga rörande geografiens rätta
ställning till andra studiiområden och bildningssferer är för öfrigt,
liksom det nyss sagda, intet nytt utan ganska allmänt erkända
sanningar; dessas förnyade uttalande är derför endast så till
vida befogadt, som det kan uppenbara, på hvad sätt ännu en
lärare sökt praktiskt tillämpa dem.
Grunden till historiens och geografiens värde för den
allmänna odlingen ligger främst i upphöjdheten af de föremål,
med hvilka de syssla: de handla nämligen båda om
uppenbarelser af Guds makt och kärlek, den förra om hans kärleksfulla
styrelse af menskligheten, den senare om hans kärleksfulla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
