Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
adertonde århundradet började en större liflighet visa sig inom
skolans område. Den framkallades af pietismen, hvilken ifrade
för, att kristendomskunskapen icke blott skulle klargöras för
förståndet och inpräglas i minnet, utan att den skulle blifva en
lifsmakt i menniskan, och som derjämte sökte gifva
undervisningen en nationel prägel. Den af pietisterna, som inlade största
förtjensten om folkundervisningens höjande, var August Herman
Francke. Största vigten lade han på undervisningen i
kristen-domskunskap; men derjämte lät han undervisa barnen i sina
folkskolor uti sång, läsning, skrifning, räkning, handarbeten samt
i de första grunderna af verlds- och naturkunnighet. De senare
skulle dock inhemtas hufvudsakligen under lek (på promenader,
vid besök i museer och verkstäder etc.). Större vigt på de
verldsliga ämnena lade Fredrik Eberhard von Rochow. Åfven
han betonade visserligen i första hand folkets religiösa och
sedliga bildning; men derjämte ville han ock bibringa det nyttiga
kunskaper och färdigheter, på det dess materiella läge måtte
förbättras. Undervisningen i de skolor, han grundade, kom
der-före att omfatta religion, sång, läsning, skrifning, räkning,
språklära och uppsatsöfningar, allahanda allmännyttiga kunskaper ur
naturens och menniskolifvets områden samt för flickor
handarbete. Pestalozzi, som ansåg uppfostrans mål vara
själskrafternas harmoniska utbildning, fäste ingen synnerlig vigt vid, att
barnen i skolan finge inhemta positiva insigter. Han ville
der-före till det minsta möjliga inskränka läroområdet så väl med
hänsyn till läroämnenas antal som omfång. Mot Pestalozzi och
hans skola hafva under vår tid flere framstående pedagoger
uppstått och förfäktat den åsigten, att man vid undervisningen bör
söka så väl utveckla själskrafterna som bibringa barnen insigter
i de ämnen, som med hänsyn till folkskolans mål böra
förekomma i henne. De läroämnen, som i våra dagar i allmänhet
upptagas i folkskolans läroplan, äro i enlighet med deras mening
kristendomkunskap, modersmål (läs-, skrif- och talöfningar),
räkning och geometri, geografi och historia, naturkunnighet, sång,
teckning, gymnastik samt qvinlig handslöjd.
Äfven i vårt land inskränkte sig*undervisningen i de
folkskolor, som anordnades under tiden från reformationen till
ut-gifvandet af den första folkskolestadgan, hufvudsakligen till
färdigheten att läsa i bok, kristendomskunskap och sång. Endast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
