- Project Runeberg -  Tidskrift för folkundervisningen / Årgång 3 (1884) /
111

(1882-1920)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

undantagsvis förekom undervisning i skrifning och räkning. Med
införandet af vexelundervisningsmetoden ökades småningom
antalet af dem, som blefvo undervisade i skrifning och räkning;
i en och annan skola fingo derjämte några af barnen läsa
geografi och historia, mera sällan naturkunnighet. Emellertid blefvo
ropen på flere skolor allt starkare. Detta hade till följd, att
det blef i lag stadgadt, att i hvarje församling minst en
folkskola skulle upprättas. De grunder, enligt hvilka skolorna skulle
ordnas, bestämdes i folkskolestadgan af år 1842. I denna
uppräknas ock de ämnen, hvilka borde utgöra föremål för
undervisningen. Dessa voro »katekes, biblisk historia, fysisk och
politisk geografi, fäderneslandets historia och hufvuddragen af
allmänna historien, räknekonsten, allmänna begreppen af geometri,
linearteckning och naturlära, gymnastik och kyrkosång». Men
äfven efter 1842 meddelades i de flesta skolor undervisning
endast i kristendomskunskap, innanläsning, räkning och sång. —
Dock vunno de öfriga, i folkskolestadgan påbudna läroämnena
med hvarje år allt större utrymme. Med normalplanen, som
genom regeringens försorg utkom år 1878, blef ett vigtigt steg
taget till införande i skolan af de läroämnen, som redan i 1842
års stadga blifvit påbudna. I samma mån, som skolorna blefvo
ordnade i enlighet med nämnda plans föreskrifter, kornmo ock
de särskilda läroämnena att ej blott på papperet, utan i
verkligheten blifva föremål för undervisningen. Man har nu kommit
så långt, att med undantag af ett eller annat öfningsämne de i
sagda folskolestadga föreskrifna läroämnena förekomma i nästan
alla svenska folkskolor. Dessa läroämnen hafva äfven blifvit
upptagna i den förnyade folkskolestadgan af år 1882. Men till
dem hafva blifvit lagda: teckning*, trädgårdsskötsel och slöjd.
Det heter nämligen i nämnda stadgas 12:te §: Läroämnen i
folkskolan vare: kristendomskunskap, modersmålet (läse-, tal- och
skriföfningar), räkning och geometri, geografi och historia,
naturkunnighet, teckning, sång, gymnastik samt trädgårdsskötsel och
trädplantering, der lämpligt jordland härtill blifvit upplåtet;
hvarjämte undervisning i slöjd, efter öfverenskommelse med
der-till skicklig lärare, må kunna af skoldistrikt, som sådant önskar,
vid skolan anordnas för de barn, som af föräldrar eller målsmän

* I folkskolestadgan af år 1842 föreskrefs endast linearteckning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:44:53 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidsfolkun/3/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free