Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anmälas att deltaga i denna undervisning. — Af dessa ämnen
förekomma dock ännu på långt när icke trädgårdsskötsel,
teckning och slöjd i alla folkskolor. Det sista har under de senaste
åren gått framåt med stora steg; äfven teckning har vidgat sitt
område rätt betydligt, under det deremot trädgårdsskötsel
utbreder sig mera långsamt.
Men alla äro icke tillfredsstälda med antalet läroämnen, som
enligt folkskolestadgan bör förekomma i folkskolan, och ej heller
med den timfördelning mellan de särskilda läroämnena, som
föreslagits i normalplanen.
Några finnas ännu, hvilka hysa samma åsigter om
folkundervisningen, som Tegnér på sin tid uttalade. Han ansåg,
att folkskolan, utom färdigheten i innanläsning, skrifning och
räkning, endast bör meddela religionsundervisning, hvilken, om
dem bibringas rätt, derjämte är moraliskt bildande. Hvarje
annan kunskap är, efter hans mening, icke blott umbärlig för
den arbetande klassen, utan äfven ofta mera skadlig än gagnande.
»Den åstadkommer», säger han, »blott en halfupplysning, som
qväf-ver det sunda vett, som förut varit ett utmärkande drag hos
svenska allmogen, och förvandlar bonden och kroppsarbetaren
till en gränsbo mellan högre och lägre samhällsklasser, utan
kraft och lust till sitt eget yrke och i ständig orolig äflan att
höja sig derutur».*
Vi vilja ej uttala någon dom öfver dem, som hysa liknande
åsigter. Det synes oss nämligen helt naturligt, att många äldre,
som växt upp under olika förhållanden och olika åskådningssätt,
än som nu äro rådande, hafva svårt att sätta sig in uti de åsigter,
som, beträffande den sak, som är i fråga, röra sig i den nu
varande tiden. Och derjämte hafva under de senare årtiondena
inträffat åtskilliga företeelser, hvilka lätt kunna förklara, att
mången tvekande frågar, om folkskolan i sitt nya skick varit till
gagn för de folkklasser, som der erhålla sin skolbildning, och
för landet i dess helhet. Men vi vilja hänvisa dem, som tänka
lika med Tegnér i detta stycke, till hvad professor Axel Nyblseus
i sitt ryktbara arbete »Den filosofiska forskningen i Sverige» säger
just om Tegnérs åsigt angående folkskolan. »Tegnér har ännu
icke fått klart sigte på det visserligen svåra, men icke dess
* Se Esaias Tegnér — hans öfvertygelser i religiösa och filosofiska
ämnen jemte en öfversigt af hans uppfostringslära af Axel Nyblseus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
