Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mindre ofrånkomliga problem, som ligger i höjandet af de lägre
folkklassernas upplysning och hela andliga bildning. För
lösningen af detta problem fordras säkerligen, att uti folkskolans
undervisning ingå äfven andra ämnen än innanläsning,
kristen-domskunskap och grunderna af skrif- och räknekonsten.» Detta
erkännes äfveu af Tegnér sjelf, när han säger (Samlade skrifter
VII, s. 175): »Svenska allmogen# behöfver nu för tiden, och
under förändrade omständigheter, veta mera än deras fäder
visste; ty staten har utbildat sig helt annorlunda än fordom, alla
menskliga förhållanden äro mer invecklade än förr.»
Vi hafva förut i denna tidskrift — l:sta häftet af årgången
1883 — sökt framställa skäl för, att folkskolan under nu varande
kulturförhållanden bör meddela undervisning just i de ämnen,
som äro bestämda i Kongl. folkskolestadgan, och få derför nu
hänvisa till den artikel i sagda häfte, som bär öfverskriften:
»Hvilka läro- och öfningsämnen böra förekomma i folkskolan?»
Andra åter anse, att man utom de ämnen, som finnas
upptagna i folkskolestadgan, bör i folkskolan läsa ännu ett och annat
ämne, enär det i kommande tider kunde vara nyttigt och godt
för dem, ’som genomgå henne, att hafva insigter deri. Så vilja
några bland folkskolans kunskapsämnen upptaga jordbrukslära;
andra statsförfattning och statsförvaltning och kommunallagar;
andra de vigtigaste af Sveriges lagar och författningar.
Dem, som yrka upptagandet af ett eller flera af dessa ämnen
i folkskolan, bedja vi betänka, att hon har till uppgift att
meddela allmänt mensklig bildning och ej yrkesbildning; att
men-niskan har högre intressen än de timliga; att mångläseri, »för
hvilket vår vidtkringgripande tid är så benägen», antingen bryter
barnens krafter eller föder af sig liknöjdhet, ytlighet och
osjelf-ständighet; att torra kommunalförfattningar o. d. ej kunna hafva
något intresse för barn, hos hvilka fantasien ännu spelar en så
framstående rol; att den tid, som i folkskolan i allmänhet kan
användas till undervisningen, är så kort, att man sannerligen ej
kan på läsordningen upptaga flere ämnen än dem, som redan
finnas der, så vidt man vill i de särskilda ämnena genomgå
lärokurser, hvilkas inhemtande skall kunna medföra något nämn*
värdt gagn; »att vi icke lära för skolan, utan för lifvet» innebär,
att skolan ej skall lära sådant, hvaraf vi hafva omedelbar nytta
Tidskrift för folkundervisningen, årg. 1884. 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
