Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i det särskilda arbete, genom hvilket vi förvärfva vårt lekamliga
uppehälle, utan att hon skall meddela en sådan undervisning,
att vi kunna bygga på den grund, hon lagt, vare.sig att vi
vilja förvärfva ett högre mått af allmänbildning (t. ex. i högre
folkskola), eller vi vilja tillegna oss den särskilda bildning, som
behöfves för att kunna med framgång drifva något visst yrke;
att »undervisningen bör vara praktisk» betyder, att barnen böra
redan i skolan få lära använda hvad de der lärt, på det de sedan
må kunna använda det i lifvet.
Besinnande allt detta, kunna vi ej annat än anse som högst
olyckligt, om man under nu varande förhållanden skulle öka
antalet läroämnen i folkskolan med något af de ofvan nämnda.
Några hysa den åsigten, att man skulle kunna få utrymme
för ett eller annat af de i fråga varande ämnena, om man toge
bort undervisningen i kristendomskunskapen och läte denna
undervisning blifva en hemmets sak.
Men om folkskolans hufvuduppgift är att uppfostra, bör
man ej fråntaga henne det ämne, som eger den största
uppfostrande kraften. Tag kristendomsundervisningen från läraren,
och du skall beröfva honom det medel, hvarigenom han kan
mäktigast inverka på barnen. »Vår kyrka lär, att lag och
evangelium städse skola vara förenade med hvarandra. Ty
men-niskans vilja skall icke blott tvingas och brytas genom lagens
tuktan, utan äfven förnyas genom budskapet om Guds nåd i
Kristus. Genom föreningen af dessa båda sidor är kristendomen
mensklighetens stora uppfostringsmedel. Och liksom den i Guds
hand är en makt till mensklighetens uppfostran, så är den ock
i lärarens hand en makt till att uppfostra ungdomen. De rätta
lärarne veta, hvilken uppfostrans magt härigenom är skolan
gif-ven; så att religionen på detta sätt måste vara skolans själ.
Men för att* kunna vara detta, måste religionen icke blott vara
den bärande bakgrunden i all undervisning, utan äfven intaga
ett stort rum i undervisningen sjelf» (Luthardt).
Andra säga, att om man ordnade undervisningen i
kristendomskunskapen på det sättet, att barnen behöfde inprägla i
minnet endast en del af den lärokurs deri, som gemenligen
genomgås i folkskolan (t. ex., enligt någras mening, Luthers
lilla katekes, enligt andras, Luthers lilla katekes jämte språken
i den antagna utvecklingen), skulle man kunna nöja sig med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
